Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande
Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande

Psykologisk behandling - barn och unga med långvarig smarta - Symtom, epidemiologi och riskfaktorer

Barn som lider av långvarig eller återkommande smärta kan ha hög skolfrånvaro, dra sig undan socialt, ha sömnproblem och utveckla sekundära symtom som ångest och oro. Både barnets livskvalitet och utveckling kan påverkas.

Långvarig och återkommande smärta är ett vanligt symtom under uppväxten. Ibland kan smärtan vara ett symtom på sjukdom, men väldigt ofta finner man ingen underliggande organisk orsak till smärtan. Smärta kan t.ex. vara ett symtom på stress, oro eller ångest.

Prevalensen av långvarig och återkommande smärta ej associerad med sjukdom varierar kraftigt mellan studier. Huvudvärk är den vanligaste typen av smärta, där prevalensen i studier brukar ligga strax över 20 procent. Andra vanliga typer av smärta är magont, ryggvärk, muskuloskeletal smärta och smärta på flera ställen. Smärtprevalensen tenderar att vara högre hos flickor än hos pojkar och ökar med ålder för de flesta typer av smärta. Buksmärta är dock vanligare i yngre åldrar. Ångest, depression, låg självkänsla och lång- varig sjukdom ökade förekomsten av smärta. Låg socioekonomisk status är associerat med högre prevalens av smärta, särskilt huvudvärk. Prevalensen av smärta hos barn och ungdomar tycks också ha ökat över de senaste decennierna.

Smärta är ett komplext fenomen där både fysiologiska och psykologiska mekanismer är involverade. Akut smärta efter en skada är oftast övergående men kan ibland utvecklas till långvarigt eller återkommande smärtsyndrom, där smärtsystemet överreagerat. Vid långvarig smärta hos barn samspelar många faktorer såsom biologiska processer, psykologiska och sociokulturella faktorer med det växande barnets utveckling. Långvarig och återkommande smärta påverkar hela nervsystemet och är ofta associerat med andra typer av smärtor eller centralt medierade symtom som trötthet och sömnproblem samt humör-, beteende- och kognitiva störningar.

Smärta är en av våra viktigaste varningssignaler och talar om för oss att något är fel: att vi behöver upphöra med det som orsakat smärta och göra vad vi kan för att minska den. Att

fly från, eller undvika, hot är en central överlevnadsstrategi och vanligen mycket effektiv i ett kortsiktigt perspektiv. Dock tenderar vi att använda liknande strategier också när smärtan är av en annan typ, när den inte är ett uttryck för skada och när den består trots olika insatser för att minska den. I syfte att slippa smärta kan alltså en rad undvikandebeteenden före- komma, såsom att tacka nej till att träffa sina kompisar, stanna hemma från skolan och upp- höra med sina fritidsintressen. Dessa mer dysfunktionella beteendemönster kan leda till nedstämdhet och depression och behöver kartläggas. Dessa, inte smärtan i sig, är det som sedan kommer att stå i centrum för den psykologiska behandlingen. En ansträngd psykosocial situation kan också påverka barnets smärtupplevelse. Smärtan kan t.ex. bli ett sätt att slippa delta i ett dysfunktionellt familjemönster.

Smärtproblematik hos vuxna är ett välkänt och omfattande problem som orsakar stort lidande och stora samhällskostnader. Långvarig och återkommande smärta under upp- växten ökar risken för fortsatt smärtproblematik i vuxen ålder. Att adekvat hjälpa barn och ungdomar till god smärthantering syftar inte enbart till att minska lidandet och öka livskvaliteten hos barnet, utan även till att minska risken för smärtproblematik senare i livet. Tidig intervention har visat sig effektivast och ge bäst resultat.

IBS (Irritable Bowel Syndrome) innebär att man har olika besvär som har att göra med

mag-tarmkanalen. Diagnos ställs av läkare. Det finns inte något bra namn för IBS på svenska, men funktionella mag-tarmbesvär används ofta eftersom det finns en rubbning i hur man upplever att tarmen fungerar. Sjukdomen brukar även kallas colon irritabile eller känslig tarm. Det är inte klarlagt varför man får sjukdomen. Typiska besvär är magont, avförings- rubbningar (förstoppning, diarré eller växlande) och att besvären funnits under längre tid.

Besvären kommer och går ofta under många år. Det finns ingen medicin som kan bota, men preparat som påverkar avföringens konsistens kan lindra. Det finns heller inga råd som hjälper alla med funktionella mag-tarmbesvär, vilket kan vara en förklaring till att försök att följa olika råd kan leda till överdrivet undvikande med begränsad livskvalitet som följd.

Publicerad: 2015/12/20 Senast uppdaterad: