Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande
Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande

Psykologisk behandling - barn och unga med långvarig smarta - Behandling

Långvarig smärta

En första komponent är att - gärna tillsammans med läkare - effektivt kommunicera att medicinsk behandling inte är tillräckligt. Många barn och föräldrar tycker att det här ärett svårt besked. Alla önskar vi barnet mindre smärta, även vi professionella, men just nu är livskvalitet och funktionsförmåga det enda vi kan påverka. Därför behövs detta perspektiv skifte för att öppna för acceptans/villighet för smärtan. För att stötta familjen i detta kan psykologen undersöka om familjen upplever att vården verkligen gjort vad den kan för att lindra smärtan. Ta också reda på vad barnet/familjen fått avstå ifrån på grund av smärtan.

Understryk att även om vi inte kan påverka själva smärtan, så kan vi hjälpa barnet att få upp- leva mer av det som hen finner viktigt i livet. En sådan perspektivförskjutning tar olika lång tid och kan behöva ges fokus i flera omgångar.

Det kan underlätta att betona att smärta hos barn är vanligt (prevalens 10-20 procent) samt betona att även om behandlingen är psykologisk så betyder inte detta att smärtans ursprung är psykologisk.

IBS/funktionell mag-tarmsjukdom

Liknande råd som för långvarig smärta kan ges, med tillägg apropå andra vanligt förekomm- ande obehag såsom svullen och putande mage, rädsla för att bajsa på sig, kontrollbeteenden och toalettrelaterade obehag.

Långvarig smärta

ACT (Acceptance Commitment Therapy)-baserade beteendemedicinska insatser vid pedi- atrisk långvarig smärta visar god effekt avseende funktionsförmåga och livskvalitet. Vid behandling av unga patienter är behandlingseffekten avhängig om föräldrarna förmår agera på ett sätt som är konsistent med behandlingen. Insatser som vänder sig direkt till föräldrarna är därför av stor betydelse som komplement till barnets behandling. En ACT- behandling vid långvarig smärta består av fem komponenter:

  • Värderingar: Kartläggning av vad barnet vill ha i sitt liv, t.ex. kompisar, fritidsintressen, kunna gå i skolan.
  • Distansering: Att se hur smärtupplevelsen består av smärtsignal, smärtbeteenden, känslor och tankar. Även om vi inte kan påverka smärtsignalen direkt, så kan vi påverka smärtupplevelsen genom att ändra vårt sätt att fokusera.
  • Mindfulness: Att vara här och nu, också med smärta närvarande.
  • Exponering: Att utsätta sig för smärta för att få erfarenheter av att av klara det.
  • Villighet/acceptans: Att inte låta sig hindras av smärta för att kunna leva i värderad riktning.

Ofta saknas tillräcklig ACT-utbildning i psykologutbildningen. För den som vill läsa mer rekommenderas böckerna ”Att leva med smärta” av R. Wicksell (Natur & Kultur, 2014) och ”Acceptance & Mindfulness Treatments for Children & Adolescents” av L. C. Greco och S. C. Hayes (Context Press, 2008).

IBS/funktionell mag-tarmsjukdom

Vid funktionell mag-tarmsjukdom finns ofta en överdriven övervakning av kroppen samt undvikande och kontrollerande beteenden av befarade symtom, som gör att barnets liv blir inskränkt med låg upplevd livskvalitet samt ökad risk för depression och ångest som följd. I evidensbaserade behandlingar av smärta och IBS för vuxna används en kombination av exponering för symtom och inslag ur ACT. Målet är då att hjälpa patienten leva det liv hen vill leva och inte låta symtomen styra för mycket. Studier visar att metoden reducerar symtom på ångest och depressivitet, vilket i sin tur tenderar att minska symtomen på smärta/IBS.

Vid behandling av äldre ungdomar kan man överväga att arbeta efter rekommendationer som gäller för vuxna. Studier med barn pågår med lovande resultat. Om barnet har diagnos IBS kan de delta i dessa studier vid Karolinska Institutet. Läs mer på www.ontimagen.nulänk till annan webbplats samt se vårdprogram för funktionella mag-tramsmärtor hos barn och ungdomar på Visslänk till annan webbplats.

Publicerad: 2015/12/20 Senast uppdaterad: