Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande
Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande

Psykisk ohälsa hos barn och unga med kronisk sjukdom eller neuro- psykiatrisk funktionsnedsättning - Utredning

En aktuell läkarbedömning och adekvat utredning av barnets huvuddiagnos ska vara gjord innan den psykologiska behandlingen påbörjas. Bedömning av aktuella symtom på psykisk ohälsa bör göras av legitimerad psykolog, i första hand med hjälp av anamnes, funktionsbeskrivningen C-GAS och frågeformulär för symtomskatting, t.ex. SDQ. Vid behov komplett- eras med olika bedömningsinstrument, t.ex. diagnostisk intervju och generella samt specifika skattningsskalor, i den mån det finns sådana att tillgå.

Utgå från den generella anamnesmallen, se vägledningsdokumentet Generellt om vård av barn och unga med psykisk ohälsa

Ytterligare områden att kartlägga vid behov:

Funktionsnivå

Hur påverkar sjukdomen/funktionshindret barnet och familjen i vardagen? Finns underskotts- och undvikandebeteenden? Använd gärna registreringsformulär för ökad förståelse.

Trauma

Har barnet varit med om någon livshotande eller allvarlig händelse på grund av sin somatiska sjukdom? Om så, undersök ifall barnet och/eller någon av föräldrarna visar tecken på trauma- tisering (återupplevanden, hypervigilans, undvikanden, mardrömmar).

Mobbning

Upplever sig barnet mobbat, retat eller utsatt på grund av sin somatiska sjukdom/funktions- nedsättning?

Kunskap

Vilket stöd upplever föräldrarna att de fick i samband med att den somatiska diagnosen/ funktionsnedsättningen diagnostiserades? Hur ser stödet ut idag? Upplever föräldrarna att de har tillräcklig kunskap om diagnosen? Om föräldrarna upplever att de har bristande infor- mation om somatisk diagnos/funktionsnedsättning eller om barnet har frågor kring sin sjuk- dom: undersök om de i första hand eller parallellt med första linje-insatsen bör vända sig till aktuell specialistmottagning eller kunskapscentrum (se vårdnivåer).

Skola

Finns behov av sänkt kravnivå eller ökat stöd? Är den aktuella skolan uppdaterad vad gäller barnets eventuella särskilda behov? Har det gått lång tid sedan en neuropsykiatrisk utredning gjordes är det troligt att den nuvarande skolan inte har fått någon återkoppling eller att de råd som gavs blivit inaktuella

Vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF)

Läkarbedömning ska ske för att säkerställa att patienten har rätt medicinering. Fel dos av centralstimulerande medicin kan i vissa fall ge problem med nedstämdhet och aggressivitet.

I behandlingssituationen kan material som presenteras för patienten behöva anpassas. T.ex. kan information kortas ned och ges i punktform till personer med kort uppmärksamhetsspann. Patienter med autismspektrumtillstånd behöver ofta visas visuellt, konkret och gärna i en miljö så lik den vardagliga som möjligt. SMS-påminnelser inför besök, tydliga rutiner och tydlig sessionsstruktur samt tidshjälpmedel kan vara användbart för patienter med bristande exekutiva funktioner.

NPF har en stark ärftlig komponent. Därför rekommenderas att de anpassningar av behand- lingsinnehållet som görs för barnet också eftersträvas i mötet med föräldrarna.

Vid fetma

Hos barn och ungdomar med fetma finns en hög grad av komorbiditet med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Var uppmärksam på sådana symtom i bedömningsfasen och remittera vidare vid indikation. Patientgruppen har också en högre förekomst av samtidiga ätstörningar. Vid misstanke kan formuläret EDE-Q-ungdom användas som screening.

Hos unga med fetma är det vanligt förekommande med många undvikanden och låg aktivitets- grad, vilket utgör riskfaktorer för utvecklandet av ångest och depression och därför behöver kartläggas. Många med viktproblem upplever skam i mötet med vården och det kan vara bra att påminna patienten om att ni inte träffas för att behandla vikten, utan att fokus ligger på ökat psykiskt välmående.

Andra somatiska sjukdomar, astma och allergier

Etablera kontakt med behandlande läkare. Hen kan bidra med kunskap om tillståndet och du som psykolog kan bidra med input kring t.ex. sjukskrivning, vid-behovs-medicinering och vidmakthållandefaktorer. Var uppmärksam på om nödvändig försiktighet generaliserats till ett mer allmänt undvikande.

Vid behov av fördjupad bedömning kan olika bedömningsinstrument användas, se respektive vägledningsdokument .

Publicerad: 2015/03/20 Senast uppdaterad: 2017/07/10