Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande
Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande

Generellt om vård av barn och unga med psykisk ohälsa - Gränsdragning och samverkan

Basnivå för generella insatser riktade till alla barn 0-6 år är Barnhälsovården. I det nya barnhälsovårdsprogram som introduceras under 2014 kommer barns och familjers behov av stöd och vägledning bedömas utifrån tre nivåer. På den generella nivån kommer hälsoövervakning och rådgivning ske till alla barn och familjer genom BVC- sjuksköterska och läkare (nivå 1). BVC har även tillgång till konsultation med BUP- psykolog. Om familjen, utöver de generella insatserna, har vidare behov ges extra stöd på BVC (nivå 2). Detta kan till exempel vara aktuellt vid regleringssvårigheter eller samspelssvårigheter hos spädbarn, trots hos 2-3-åringar eller ängslan och svårigheter i lek och socialt samspel hos 4-åringar. Om de egna insatserna bedöms som otillräckliga sker samarbete/remittering till mottagningar med tilläggsavtal om psykisk ohälsa, BUP eller Socialtjänsten (nivå 3). Barnhälsovården har också i uppdrag att screena för post partum depression och nedstämdhet hos nyblivna mammor. Drabbade mammor erbjuds stödsamtal eller remitteras. För barn under sju års ålder är BVC en given samarbetspartner vid tidiga insatser kring psykisk ohälsa och bristande välbefinnande.

Personalen där följer familjer från barnets födelse och framåt och har därmed ofta god kännedom om familjers behov och resurser. Samarbetsmöten med BVC-personalen kan därför hållas vid behov för uppföljning och samverkan kring de små barnen och deras familjer.

Barnskyddsteamet på Astrid Lindgrens Barnsjukhus är en konsultverksamhet för sjukvården när det finns misstanke om misshandel eller sexuella övergrepp mot barn. Teamet kan då vara den patientansvariga personalen behjälplig i utredningsprocessen samt i kontakten med andra berörda myndigheter. I teamet arbetar barnläkare och barnsjuksköterskor.

Barnskyddsteamet, Astrid Lindgrens Barnsjukhuslänk till annan webbplats

Kommunen har skyldighet att tillhandahålla familjerådgivning, som vänder sig till par, föräldrar och familjer som behöver hjälp i olika samlevnadsfrågor. Det är även vanligt att man har föräldrastödsgrupper, som ger stöd i föräldrarollen och träning i att minska konflikter i hemmet. Vårdnadsutredningar och bristande samarbetsförmåga mellan föräldrar avseende vårdnad/umgänge hänvisas till Familjerätten hos Socialför- valtningen. Parallell kontakt med psykolog vid första linjen kan bidra med barnpers- pektivet i en skilsmässokris och kring boendefrågor efter en separation.

Förskolepersonalen ansvarar tillsammans med specialpedagog, psykolog och andra resurspersoner inom förskolan för barns behov av stöd och pedagogisk anpassning när barn har problem att tillgodogöra sig verksamheten, med kamratrelationer eller på annat sätt behöver extra stöd i förskolan.

Skolan och elevhälsan har ansvar för arbetsmiljön i skolan och att främja elevernas hälsa och utveckling. Elevhälsans utformning ser mycket olika ut på olika skolor men det är viktigt att känna till deras uppdrag så att frågor som rör barns välbefinnande i skolan behandlas på rätt ställe. Texten nedan är hämtad ur skolverkets material utifrån bestämmelserna i skollagen (2010:800) och förarbetena Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, prop. 2009/2010: 165. Elevhälsa: 2 kap. 25 och 26 §§ skollagen:

”Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Elevhälsans roll ska därför främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Det innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan ska också arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. Elevhälsan ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och i det individuellt riktade arbetet har elevhälsan därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling.

Dessutom ska eleverna ha tillgång till psykolog och kurator, och det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av special- pedagogiska insatser kan tillgodoses. Elevhälsan regleras alltså dels genom att det för eleverna ska finnas en elevhälsa som omfattar vissa insatser, dels genom kraven på att det i skolan ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens.

Begreppet ”tillgång till” är valt för att vara anpassat till olika skolors förutsättningar. Av skollagens förarbeten framgår att man inte anser det vara rimligt att det på små skolor ständigt ska finnas till hands en skolläkare, kurator eller någon annan av de nämnda yrkeskategorierna. Huvudmannen avgör hur mycket personal skolan ska ha och vilken kompetens som behövs utifrån lokala behov och förutsättningar. Men den personal som finns för elevhälsans insatser ska ha den utbildning som behövs för att klara elevernas behov.”

När ett barns problem tydligt handlar om situationen i skolan eller behov av anpassning för inlärning är det därför viktigt att detta återförs till skolan som vidtar åtgärder.

Exempel på problematik där skolan bör vara huvudaktör:

  • Mobbing i skolan
  • Anpassning av skolsituation utifrån inlärningssvårigheter eller neuropsykiatriskt funktionhinder
  • När symtom huvudsakligen förekommer i skolmiljö, till exempel utagerande eller nedstämdhet
  • Skolan omfattas även av Arbetsmiljölagenlänk till annan webbplats


Habilitering och Hälsa erbjuder råd, stöd och behandling till barn och ungdomar med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar, till exempel utvecklingsstörning, autism och rörelsenedsättning. De ger också stöd till föräldrar, andra närstående och nätverk. Det finns också olika center som har fördjupade kunskaper om en viss funktionsnedsättning, som till exempel Autismcenter, ADHD-center, Aspergercenter och Hjärnskadecenter med flera.

Kommunen ansvarar för myndighetsutövning och förebyggande insatser. Genom tidiga insatser förhindras utvecklingen av mer omfattande problem och på sikt minskas behovet av genomgripande insatser från socialtjänsten. Övergripande syftar uppdraget till att förhindra negativ psykosocial utveckling hos kommunens barn och unga.

Undersök därför alltid vilka förebyggande och biståndsbedömda insatser som ges i kommunen till familjer med psykosocial problematik. Många kommuner ger riktat stöd till familjer med relationsproblem, konflikter, missbruk, våldsoffer, psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionshinder, ekonomiska skulder, integrations-problem. För förebyggande insatser och ärenden där social problematik dominerar, bör finnas tydlig samverkan mellan kommun och landsting. Första linjemottagningar i landstingets regi arbetar framförallt med mild till måttlig psykisk ohälsa. Kortare stödjande insatser kan ges för att förebygga besvär, men längre kontakter där tydliga sociala problem dominerar, ligger utanför uppdraget. Samverkan med frivilligorganisationer och privata vårdalternativ kan också vara aktuellt.

Anställda inom hälsovården, sjukvården, är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa. Det är därför viktigt att ha tydliga rutiner för detta och upprätta samarbete med aktuell socialtjänst.

För mer information, se länk: Socialstyrelsens vägledning om skyldigheten att anmäla när barn far illalänk till annan webbplats

I vårdval logopedi tas barn och ungdomar emot med framförallt språk- och talstör- ning, stamning och läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Även barn med röststörning och neurologisk störning utgör en mindre grupp. I många fall remitteras barn och ung- domar till logopedmottagningarna som ett första steg i en mer omfattande utredning, vilket kan innebära att logopeden i vissa fall är första instans att bedöma om det finns risk för psykisk ohälsa. Logoped som utfört en utredning har möjlighet att medverka vid teamkonferens med neuropsykiatriska utredningsteamet. Vid behov av utredning av räknesvårigheter/dyskalkyli skickas remiss till Danderyds Talklinik som har uppdrag för detta.

Maria Ungdom tar emot ungdomar upp till 20 år och deras familjer från hela Stockholms län som riskerar att utveckla eller redan har utvecklat ett riskbruk,

missbruk eller beroende av droger och/eller alkohol. Maria Ungdom är en hel vårdkedja från akutmottagning med heldygnsvård till lokal öppenvård (så kallade MiniMarior) samt specialiserad öppenvård för ungdomar med större vårdbehov och psykiatrisk samsjuklighet och Livsstilsmottagningen, som vänder sig till unga vuxna mellan 18-25 år. Här erbjuds bland annat missbruksbedömning och behandling, utredning, avgiftning och motivationsarbete.

Akutmottagningen är öppen alla dagar, dygnet runt och till den är en telefonrådgivning knuten som ständigt är öppen. Maria Ungdoms verksamhet inkluderar också en ungdomsmottagning som vänder sig till ungdomar med missbruksproblematik som behöver hjälp med frågor rörande sexualitet, graviditet, preventivmedel och liknande.

På primärvårdsrehabiliteringen finns fysioterapeut, arbetsterapeut, och dietist. Alla fysioterapeuter i primärvården har grundläggande utbildning för att delta i bedömning och behandla patienter med påverkan på motoriska färdigheter och funktion samt psyko- somatiska besvär. Fysioterapeuter kan därför bistå i bedömning och behandling med exempelvis fysisk aktivitet, avspänning och träning i kroppskännedom.

Dietist i primärvård kan bistå med rådgivning och insatser vid ätstörningar och övervikt som inte ska behandlas på annan vårdnivå. Arbetsterapeut, med kompetens inom området, kan utföra bedömningar och behandlingar med avseende på dagliga aktiviteter, rutiner i vardagen samt prova ut och förskriva vissa hjälpmedel exempelvis vad gäller finmotorisk och tidsuppfattning vid till exempel ADHD.

Vid vissa kroniska sjukdomar, som diabetes och epilepsi, är barnet ofta knutet till en specialistmottagning som är sjukhusansluten. Vissa av dessa mottagningar har även tillgång till psykolog eller kurator för att behandla mild till måttlig psykisk ohälsa hos barnet som är relaterad till sjukdomen.

Ungdomsmottagningen drivs i samverkan mellan kommun och landsting och riktar sig till ungdomar 12-22 år. Uppdraget är att bland ungdomar främja en god och säker sexuell hälsa, stärka identitets- och personlighetsutveckling samt förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa och sociala problem.

Ungdomsmottagningen erbjuder ungdomar och unga vuxna stöd i processen kring vuxenblivandet och till ungdomsmottagningen kan ungdomar vända sig med frågor och funderingar som handlar om kroppen, om sexualitet, graviditet och preventivmedel samt med frågor och funderingar kring psykisk hälsa. Ungdomsmottagningen erbjuder råd och stöd samt i viss mån även behandlande insatser.

Till ungdomsmottagningar kan ungdomar gå utan att deras föräldrar behöver känna till det och ungdomsmottagningen utgör därmed en tidigare och mer anonym insats än enheten för barn och unga med psykisk ohälsa.

Föräldrar med psykisk ohälsa/sjukdom där inte föräldra-barnrelationen eller föräldraskapet är i fokus bedöms och behandlas inom primärvård eller vuxenpsykiatrin, beroende på svårighetsgrad och diagnos. Då problematiken påverkar föräldraförmågan kan parallell kontakt ske inom ramen för första linjen eller med BUP.

Publicerad: 2014/10/17 Senast uppdaterad: 2017/07/10