Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande
Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande

Ensamkommande barn och ungdomar - Anamnes

Använd checklistan som finns i vägledningsdokumentet Generellt om vård av barn och unga med psykisk ohälsa. Bedömningen av psykisk ohälsa hos ensamkommande barn och unga kan dock i många avseenden skilja sig från traditionella bedömningar inom första linjen. Följande faktorer kan vara särskilt relevanta hos ensam- kommande barn och ungdomar:

Premigration – den process som lett till att en person lämnat sitt hemland. För många flyktingar kan detta innebära krig, konflikter, hotbild, fattigdom m.m. En del ensam- kommande barn och unga har direkta traumatiska erfarenheter av krig och konflikter, men många har drivits på flykt av social eller ekonomisk otrygghet och oro inför framtiden.

Flykt – migrationen kan ofta vara riskfylld och långvarig. Många flyktingar upplever under flykten stress och osäkerhet. Ibland är migrationsprocessen flerårig och flyktingar i Sverige kan ofta ha vistats längre perioder i andra länder på vägen. Övergrepp på minderåriga och kvinnor är enligt Socialstyrelsen mer vanliga när flykten har varit långvarig.

Postmigration – efter ankomst till Sverige påbörjas asylprocessen och migrationsprocessen fortsätter också ofta långt efter ankomst till det nya landet. Många flyktingar väntar i månader eller år på besked om ett eventuellt uppehållstillstånd, vilket ofta innebär stora påfrestningar på den psykiska hälsan.

Beslut om uppehållstillstånd – vid ett eventuellt avslag behöver barnet/ungdomen ofta hjälp att anpassa sig till, hantera den nya situationen och planera inför framtiden. Vid beviljat uppehållstillstånd uppstår ofta nya frågeställningar som kan leda till krisreaktioner såsom tankar om familjeåterförening, eventuell flytt m.m.

Hur migrationsprocessen sett ut, inklusive situationen i hemlandet innan flykten, är troligen av betydelse för en adekvat bedömning av den psykiska hälsan och eventuella insatser därefter. Ett problem kan vara att samma berättelse kan vara av intresse för migrationsmyndigheten, vilket kan leda till att många asylsökande barn och ungdomar är försiktiga med information om bakgrunden till flykten.

 

Ibland har ensamkommande barn och unga separerats från sin familj under flykten, i andra fall har de lämnat familjen i hemlandet. Ta reda på om patienten har kontakt med sin familj samt vilka eventuella förväntningar patienten upplever att familjen har på barnet/ungdomen

 

Ta reda på vilka erfarenheter patienten har av skolgång. Variationen bland ensamkommande barn och unga är stor. Många har omfattande erfarenhet av utbildning medan andra aldrig tidigare gått i skolan. En del har arbetat från tidig ålder och har erfarenhet av att kunna försörja sig själva. Vilken erfarenhet en person har av utbildning och arbete påverkar hur man reagerar på de krav som ställs på skolgång i Sverige.

 

De flesta ensamkommande barn och ungdomar upplever krisreaktioner och stress i migrationens olika faser. Koncentrationssvårigheter, oro och sömnproblem är vanligt under postmigrationsfasen och vanliga orsaker till vårdsökande. Ibland är dessa symtom kraftiga och orsakar stort lidande och funktionspåverkan. Ofta kan de vara normala reaktioner på en påfrestande livssituation.

 

Sömnsvårigheter är ett av de vanligare symtomen som ensamkommande barn och ungdomar upplever. Många söker också hjälp för svårigheter att sova, mardrömmar eller trötthet.

Använd gärna sömndagbok för stöd i bedömningen.

 

Många upplever traumatiska händelser under flykten och många har också traumatiska erfarenheter från tiden innan migrationen. Det är dock viktigt att skilja på extremt svåra livshändelser och traumatisering. Mycket stressfulla situationer kan ses som potentiellt traumatiserande men individens reaktioner kan se mycket olika ut. Symtom av PTSD- karaktär är dock relativt vanliga hos många flyktingar. Sexuella övergrepp och grovt våld hör till de potentiellt mest traumatiserande händelserna.

Publicerad: 2016/10/20 Senast uppdaterad: