Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande
Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande

Depression och nedstämdhet hos barn och unga 6-17 år - Utredning

I vägledningsdokumentet Generellt om vård av barn och unga med psykisk ohälsa finns allmän information om utredning och en anamnesmall. Dessa gäller även för depression. Vid tecken på depression kartlägg särskilt:

  • Rutiner kring sömn, mat och aktiviteter
  • Trivsel och fungerande i skolan
  • Relation till familj och vänner
  • Intressen/positiva aktiviteter i livet
  • Traumatiska händelser eller förluster/förändringar
  • Kognitiva funktioner som koncentration och minne
  • Suicidtankar och självskada
  • Somatiska sjukdomar
  • Ärftlighet gällande depression och annan psykisk ohälsa i familjen
  • Missbruk hos ungdom och omgivning (vänner och familj)

Under bedömning, samla information både från föräldrar, ungdom och eventuellt skola. Se särskilt till att träffa ungdomen ensam och få dennes egen beskrivning av situation och mående.

Om det blir tydligt att det rör sig om nedstämdhet och man går vidare med stöd eller behandling av detta är det viktigt att kartlägga mer noga med diagnostisk intervju, skattningsskalor och aktivitetsregistrering.

I bedömning, undersök vilka krav och förväntningar som finns på barnet. Uteslut att nedstämdheten beror på att barnets grundläggande behov inte är tillgodosedda innan vidare behandling inleds.

I alla ärenden där nedstämdhet förekommer ska man särskilt fråga kring suicidtankar och bedöma eventuell risk. Det är lämpligt att ge både föräldrar och ungdom möjlighet att svara på detta enskilt för att sedan lyfta ämnet i gemensamt samtal. I bedömningen börjar man fråga mer generellt om ungdomen har tankar på att inte vilja leva eller tankar på att skada sig själv. Om så är fallet går man vidare och frågar mer konkret:

  • Vilka tankar har ungdomen?
  • Hur ofta förekommer de?
  • Hur länge har ungdomen haft dessa tankar?
  • Har det förekommit/förekommer planer på att skada sig själv eller ta sitt liv?
  • Har det hänt att ungdomen tidigare skadat sig själv och i så fall när, hur, med vilken avsikt?

Första linjens uppgift är att bedöma om suicidtankar/ökad suicidrisk föreligger. Det är vanligt att man har minskad lust att leva eller tankar på döden vid depression. En viktig uppgift är att fråga om detta, ta det på allvar och i vissa fall stötta, normalisera och avdramatisera att dessa tankar förekommer då de kan vara mycket skrämmande för ungdomen. I helhetsbedömningen ska vägas in patientens aktuella problematik, livssituation, allvarlighetsgraden i tankarna och tidigare historia av psykisk ohälsa eller suicidtankar/ planer eller handlingar. För att ett ärende ska fortsätta hanteras inom första linjen ska behandlare, patient och föräldrar bedöma och känna sig trygga med att patienten inte kommer att skada sig själv utifrån situationen som den ser ut i dagsläget. När risk finns att situationen förvärras mellan era träffar, se till att familjen har kontaktuppgifter till BUP och vet var de ringer i akuta lägen.

Vid ökad suicidrisk ska specialistnivån kontaktas. Detta gäller om ungdom eller förälder beskriver att suicidtankarna är ofta återkommande eller suicidplaner eller handlingar förekommit eller om du som bedömande psykolog anser att risk föreligger. Etablera kontakt med närmaste specialistmottagning och skapa en rutin att i osäkra fall ringa och konsultera BUP. I akuta fall ska ärenden bedömas akut inom specialistnivån och vid svårbedömda fall skickas remiss till BUP för konsultation kring suicidbedömning.

Stöd i suicidriskbedömning:

Suicidnära barn och ungdom – psykiatriprogram på webbplatsen Psykiatristöd (Region Stockholm)

BUP:s riktlinjer och stöd vid suicidbedömninglänk till annan webbplats

Som i alla bedömningar använd C-GAS och SDQ. SDQ har en underskala för emotionella problem som ger indikation kring nedstämdhet.

Liksom för övriga bedömningar, använd diagnoskriterier i DSM eller en diagnostisk intervju för diagnostisering, vi föreslår MINI-KID eller K-SADS-PL.

För att bedöma depressionsdjup och utvärdera insats, använd diagnosspecifik skala för depression. Vi rekommenderar skalorna nedan. BDI II-ungdom rekommenderas främst för ungdomar. MADRS-S är ett alternativ till BDI. Skalan är utprovad på vuxna men kan användas i äldre tonåren och är fri att använda. För barn rekommenderas CDI (Children’s

Depression Inventory) eller MFQ (Mood and Feelings Questionnaire). CDI är förlagd medan MFQ är fri att använda.

6

BDI-II ungdom (Becks Depression Inventory): Förlagd skala som endast får användas av psykolog, läkare, psykoterapeut. Ålder 13-18 år. Differentierar för depression och depressionsdjup, inkluderar frågor om suicidtankar.

MADRS-S (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale): MADRS-S är en skattningsskala som är speciellt utvecklat för att vara känslig för förändring i grad av depression. Patienten skattar 9 symtom på depression senaste 2 veckorna. Formuläret har goda psykometriska egen- skaper är utprovat för vuxna och fritt att använda.

CDI (Children’s Depression Inventory): Finns i kortversion och långversion med 10 resp- ektive 27 items med tre meningar där barnet ska välja det påstående som stämmer bäst för

hur barnet har känt sig de senaste två veckorna. Varje item poängsätts från 0-2 (Kovacs, 1992). Kan användas i åldern 6-17 år, gäller emotionella problem och differentierar ej mellan ångest och depression. Inga specifika frågor kring suicidtankar. Förlagd.

MFQ (Mood and Feelings Questionnaire): Screeningformulär för depression i åldern 8-18 år. MFQ består av en serie beskrivande meningar om hur patienten nyligen har gjort och känt.

Besvaras på en 3-gradig Likertskala. Alla formulär finns i en kort- och en långversion och är översatta till svenska. De tillgängliga versionerna är Självrapportering Barn, Självrapport- ering Vuxen, Föräldrarapportering Pojke och Föräldrarapportering Flicka. Fritt att använda. BUP Stockholm har svensk översättning.

I BUP:s samt svenska BUP-förenin

Publicerad: 2015/10/01 Senast uppdaterad: