Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande
Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande

Ångest hos barn och unga med psykisk ohälsa - Utredning

I vägledningsdokumentet Generellt om vård av barn och unga med psykisk ohälsa (Vårdgivarguiden) finns allmän information om utredning och en anamnesmall. Dessa gäller även för ångest. Om det blir tydligt att det rör sig om ångest och man går vidare med stöd eller behandling av ångesten är det viktigt att kartlägga den mer noga:

  • Vilka situationer utlöser ångest och hur barnet reagerar?
  • Vilka katastroftankar har barnet?
  • Vilka undvikanden och säkerhetsbeteenden finns?
  • Förstärker omgivningen barnets mönster på något sätt? T.ex. genom att själva undvika dessa situationer, ge försäkringar eller underlätta barnets undvikanden

Som alltid, undersök vilka krav och förväntningar som finns på barnet. Uteslut att ångesten inte beror på att barnets grundläggande behov inte är tillgodosedda innan vidare behandling inleds.

 

Generella skattningsskalor och funktionsbedömning.
Läs mer i vägledningsdokumentet Generellt om vård av barn och unga med psykisk ohälsa.

Diagnosspecifika skalor

Utöver de generella skattningsskalorna, använd diagnosspecifika skalor för att få hjälp med diagnostik, svårighetsgrad och att mäta effekt av behandling. Förslag på diagnosspecifika skalor:

Generell ångestskala – SCAS (föräldra- och barnversion)
Ångestskalan SCAS består av 45 frågor som fylls i av barnet och 40 frågor för föräldrar om barnets problematik. Skalan delas in i underskalorna: panikångest, separationsångest, fysisk smärta, social fobi, tvångsmässighet (OCD) och orosbenägenhet (GAD). Inga svenska normer finns (Spence, 1997).

För specifik fobi och PTSD kan skalorna nedan användas

  • Specifik fobi – Öst fobiskala (se bilaga sist i dokumentet).
  • Posttraumatiskt stressyndrom – CPSS (The Child PTSD Symptom Scale)
    Består av 17 frågor om symtom efter upplevd skrämmande händelse (Foa, Feeny & Treadwell, 2001). Svenska normer finns ej. Obs! Rättigheter via upphovsman (Foa).

Övriga skattningsskalor

För mer specifikt fokus på tvång, oro, separationsångest och social fobi kan skalorna nedan övervägas:

  • Tvångssyndrom – ChOCI (Children’s Obsessive Compulsive Inventory): Består av 39 frågor om tvång indelade i fyra underskalor (Shafran, Frampton, Hyman, Reyn- olds, Teachman & Rachman, 2003). Svenska normer finns ej.
  • Separationsångest – SAI (The Separation Anxiety Inventory for Children): Består av 13 frågor om rädsla att vara ifrån nära anhörig på olika sätt (Schneider & Albon, in press). Versionen vi använder är översatt och motöversatt från tyska till svenska av personal på Hamnen i samarbete med Lars-Göran Öst. Svenska normer finns ej.
  • Generaliserat ångestsyndrom – PSWQ-C (Penn State Worry Questionnaire for Children): PSWQ-C är en anpassning av vuxenversionen PSWQ för att mäta oro hos barn 7-17 år. Skalan består av 14 frågor i form av påståenden som skattas på en femgradig skala (Chorpita, 2008). Det finns ingen svensk normering gjord för PSWQ-C. Däremot finns amerikanska och holländska normer (Muris, Meesters & Gobel, 2001).
  • Social fobi – SPAI-C (Social Phobia Anxiety Inventory for Children): Består av 26 frågor och är utvecklad för barn 8-14 år (Beidel, 1995). Finns även föräldradel. Svenska normer finns men är ej publicerade (Andersson M.)
    Obs! Rättigheter via upphovsman (Beidel) eller godkänt via professor Lars-Göran Öst.

Diagnostisk intervju

Se vägledningsdokumentet Generellt om vård av barn och unga med psykisk ohälsa för beskrivning av MINI KID och Kiddie-Sads.

Utöver det kan Anxiety Disorders Interview Schedule for Children (ADIS-C) ge ett bra stöd vid diagnostik av just ångestsyndrom.

Publicerad: 2014/10/12 Senast uppdaterad: