Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande
Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande

Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod - Psykologiska behandlingsmetoder

Psykologisk behandling antas ha likartad effekt på symtom och funktionsförmåga hos gravida och nyblivna mammor med psykisk sjukdom som hos övriga kvinnor, men detta är inte vetenskapligt säkerställt. Bristande tillgänglighet till psykoterapi begränsar möjligheterna för gravida kvinnor att hinna genomgå sådan behandling före förlossning. Även när behandlingen är tillgänglig har gravida kvinnor i vissa studier beskrivits ha svårigheter att genomgå psykoterapeutisk behandling (23).

Vid lindrig till medelsvår egentlig depression under graviditet och efter förlossning bör hälso- och sjukvården erbjuda psykologisk behandling med KBT eller interpersonell psykoterapi, alternativt psykodynamisk korttidspsykoterapi.

Personcentrerad rådgivning har viss effekt på symtom och funktionsförmåga hos kvinnor med medelsvår postpartumdepression. Tillägg av psykosocialt stöd till sedvanlig behandling vid måttlig depression kan vara indicerat.

För kvinnor med måttlig till svår depression under graviditet rekommenderas farmakologisk behandling, enskilt eller i kombination med psykoterapi (175).

Det finns ett fåtal kontrollerade studier av psykologiska behandlingsmetoder för depression under graviditet. Interpersonell psykoterapi (ITP) är den metod som har studerats mest. I en Cochrane metaanalys sammanfattar man dock att det inte finns tillräckligt stöd för att särskilt rekommendera IPT (176).

Det saknas evidens för alternativa behandlingar som akupunktur, massage, ljusbehandling eller omega-3 behandling vid depression under graviditet (177).

Det finns ett visst stöd för att psykosociala och psykologiska behandlingmetoder är effektiva för kvinnor med depression efter förlossningen (178).

Effekten av psykologiska behandlingsmetoder vid postpartumdepressioner har i metaanalys dock visats vara lägre än för psykologiska behandlingar under andra perioder i livet. Dessa har också lägre effekt än biologiska behandlingsmetoder som farmaka och ECT. Det är oklart om den påvisade lägre effekten av psykologiska behandlingar vid postpartumdepressioner är relaterad till studiernas kvalitet eller möjligtvis biologiska orsaker (179).

Psykosociala eller psykologiska interventioner kan minska risken att utveckla postpartum-depression jämfört med standardbehandling enligt en aktuell Cochrane analys av 28 studier (180, 181). Hembesök av specialutbildad personal postpartum är en effektiv intervention liksom också individualiserad uppföljning genom barnmorska med screening för depression och telefonstöd genom jämlika (mor till mor). Även interpersonell psykoterapi kan minska risken för postpartumdepression. Det saknas dock variabler med tillräcklig validitet för att identifiera dessa kvinnor (182). Däremot kunde ingen skillnad påvisas mellan interventioner som genomförs av professionella personer jämfört med lekmän. Antenatala utbildningar om postpartumdepression, psykologisk debriefing på BB, tidig återbesök postpartum eller hembesök genom sociala stödpersoner eller lekmän har tveksam eller ingen preventiv effekt. Den preventiva effekten av KBT för postpartumdepression bedöms i denna metaanalys som osäker.

KBT är förstahandsval vid alla ångestsjukdomar. För flera av tillstånden finns svenska behandlingsmanualer som är evidensbaserade. Psykodynamisk terapi är för närvarande inte förstahandsval vid ångestsjukdomar.

KBT är den mest studerade av de psykologiska behandlingsmetoderna. Behandlingen ges individuellt, i grupp eller förmedlas via internet. Evidensen för både individuell- och gruppbehandling är god men ännu begränsad för internet- förmedlad KBT. Studieresultat tyder dock på att KBT förmedlad via internet är likvärdig med KBT i grupp.

Inom SLL kan internetbaserad behandling för paniksyndrom erbjudas inom specialistpsykiatrisk vård med eller utan remiss, via "Mina vårdkontakter" i Vårdguiden, eller via www.internetpsykiatri.selänk till annan webbplats

Aktuella metaanalyser anger att kombinationen av SSRI och KBT vid paniksyndrom är bättre än behandlingarna var för sig. Det finns dock inte tillräckligt stöd för att påbörja farmakologisk och psykologisk behandling samtidigt. KBT bör utgöra förstahandsalternativ för många patienter eftersom effekten är likvärdig med läkemedel, mer bestående och förenad med mindre risk för biverkningar.

Teamarbete och psykosociala insatser som präglas av långsiktighet är mycket viktiga i arbetet med schizofrenipatienter. De olika sjukdomsfaserna och deras medicinska och psykosociala konsekvenser kräver ett multiprofessionellt och över tiden anpassat omhändertagande, där även närstående bör involveras på ett strukturerat och långsiktigt sätt.

Patienter med psykossjukdom har i flertalet fall kvarstående symtom trots adekvat läkemedelsbehandling varför det är av största vikt att psykiatrin tillsammans med kommunen erbjuder psykosociala insatser, och därmed ökar patienternas möjlighet till ett normalt liv. Alla psykosociala insatser förutsätter adekvat antipsykotisk behandling.

Psykospatienter med kognitiva störningar kan ha stor nytta av Integrerad Psykologisk Terapi, IPT-k, en gruppbehandling för träning av kognitiva funktioner. IPT-k integrerar kognitiv och psykosocial träning och rekommenderas för patienter med kvarvarande symtom och kognitiva funktionshinder. Det är en strukturerad metod som kan ges både i grupp och individuellt. IPT-k kan ges av sedvanlig personal med viss vidareutbildning i metoden. Den är inte att betrakta som psykoterapi utan mer som en form av kognitiv träningsmodell.

KBT är den mest evidensbelagda terapiformen och erbjuds med fördel till de patienter som inte uppnår tillräcklig symtomlindring av antipsykosbehandling.

Musikterapi är den terapiform som har bäst effekt om patienten har svårigheter med verbala terapiformer. Den kan erbjudas patienter både i akut och i stabil fas. Om patienten föredrar bild som uttrycksform kan en sådan terapiform erbjudas.

Alla psykosociala insatser förutsätter adekvat antipsykotisk behandling.

ADHD

Senare års studier kring olika former av psykoterapi anpassad för vuxna med ADHD, individuellt och i grupp, visar positiva behandlingseffekter på ADHD-symtom. Flera av studierna visar också positiva effekter på de vanligaste samtidiga symtomen, särskilt depression och ångest.

Vuxna med ADHD har olika behov av miljöanpassning, strategier och hjälpmedel för att klara sitt dagliga liv. Enligt SLL regionala vårdprogram om ADHD (163) bör psykoterapi enligt beprövad KBT-modell erbjudas patienter som har starka önskemål om att avstå från medicinering eller som har så milda symtom att det inte bedöms behövligt. Andra kriterier är att inte ha haft någon eller bara begränsad effekt av medicinering eller ha svårt att tolerera biverkningar av medicinering. Också psykopedagogiska insatser i grupp eller individuellt bör erbjudas. Då behandling med centralstimulantia generellt inte kan rekommenderas (se kapitel Farmakologisk behandling vid graviditet) skulle psykoterapeutiska och psykopedagogiska insatser vara speciellt indicerade under graviditet.

Asperger/autismspektrumtillstånd

Vissa patienter med autismspektrumstörning behöver psykologisk behandling inom psykiatrin, ofta med fokus på stärkt självkänsla efter många år av sociala misslyckanden och kritik från omgivningen. Samtidiga psykiatriska tillstånd såsom depression och ångesttillstånd kan också utgöra indikation för psykoterapi.

Alla psykologiska behandlings- och stödinsatser måste ske med anpassning till patientens annorlunda kommunikation, informationsbearbetning samt svårigheter att föreställa sig andra människors tankar, känslor och avsikter. Exempel på psykologiska insatser som erbjuds inom habiliteringen är olika former av rådgivning samt psykopedagogiska insatser individuellt eller i grupp. Att delta i en grupp för föräldrar med autismspektrumtillstånd, med särskilt fokus på föräldraskapet, kan vara mycket värdefullt.

Patienter med autismspektrumtillstånd som har barn bör erbjudas stöd i föräldrarollen. Detta kan ibland ordnas via kommunala stödpersoner, vid behov i samarbete med BVC, förskola/skola, BUP, habilitering och/eller psykiatri. Även närstående till personer med autismspektrumtillstånd kan behöva stöd och avlastning. Barn har rätt till information om förälderns funktionsnedsättning och att få svar på sina frågor.

Ätstörningar

De psykoterapeutiska behandlingar som har ett tydligt vetenskapligt stöd vid bulimi och hetsätning är KBT och IPT. För de restriktiva anorexiliknande ätstörningarna kan de eventuellt fungera även om evidensen idag är svag. Dagens brist på utbildade terapeuter gör det dock omöjligt att erbjuda dessa behandlingar på bred front.

Så kallad guidad självhjälp (GSH) blir allt vanligare vid behandling av ätstörningar med hetsätning.

Publicerad: 2014/10/02 Senast uppdaterad: