Tvångssyndrom - Differentialdiagnos

Begreppet ”tvångsmässigt” används om flera olika symtom både inom yrket och i folkmun och avser ofta andra symtom än tvångssymtom. Det är viktigt att vara välbekant med tvångssyndromsdiagnostik vid diagnossättning. Tvångstankar och tvångshandlingar bör främst inte användas som beskrivning av impulsgenombrott där impulser långsiktigt leder till handlingar med negativa konsekvenser (exempelvis äta stora mängder mat vid bulimi, handla impulsivt vid ADHD eller mani/hypomani, ta saker vid kleptomani, slå någon om man är arg etc.).

Patienter med tvångssyndrom använder tvångshandlingarna för att till varje pris och med hög säkerhet försäkra sig om att tvångstankarna inte blir verkliga, dvs. en patient med tvångssyndrom utför inte innehållet i tvångstankarna. Typiska tvångstankar är även egodystona (se ovan) och upplevs som påträngande och oönskade till skillnad från impulser.

Dysmorfofobi (eng: Body dysmorphic disorder, BDD) definieras av tankar specifikt relaterade till oro för detaljer i utseende samt tvångshandlingar med främsta mål att åtgärda, förbättra och dölja dessa upplevda defekter. Vid trichotillomani och dermatillomani förekommer endast handlingar utan påträngande tankar. Vid samlarsyndrom handlar svårigheterna om att slänga föremål eller överdriven anskaffning av saker. Om en person har typiska tvångstankar som vid tvångssyndrom (exempelvis att personen inte vill slänga saker av rädsla för att dessa ska smitta andra personer), och detta leder till omfattande ansamling, diagnostiseras istället tvångssyndrom (3).

Tics är ofta mindre komplexa än tvångshandlingar, är ofrivilliga och görs inte med syfte att minska ångest eller för att neutralisera tvångstankar, istället föregås de ofta av förkänningar (eng.: premonitory urge) (3,10).

Särskilj tvångstankar från orosrelaterade tankar kring vardagsnära sammanhang vid generaliserat ångestsyndrom (GAD) och rädsla för sociala situationer vid social fobi (3).

Vid paniksyndrom är oro och undvikande riktade mot rädsla att uppleva interoceptiva symtom (exempelvis hjärtklappningar, andnöd, smärta i bröstet, yrsel, illamående etc).

Vid kroppsyndrom eller sjukdomsångest handlar tankarna om övertygelsen att ha drabbats av en åkomma som vården på olika sätt missat att diagnostisera. Patienter med sjukdomsångest uppvisar även en överdriven rädsla för (betydelsen av) olika symtom. De repetitiva handlingarna syftar till att bekräfta respektive diagnos (söka information på nätet, söka vård upprepade gånger, undersöka kroppen etc).

Depressiva tankar upplevs till skillnad från tvångstankar inte som påträngande samt leder inte till tvångshandlingar (3). Oro vid depression rör snarare retrospektivt ältande än oro för framtida katastrofer som vid tvångssyndrom eller GAD.

Vid tvångssyndrom är tankarna och handlingarna inte begränsade till oro rörande mat och vikt. (3) I enstaka fall kan dock kontaminationsrädsla leda till viktnedgång och svårigheter att äta och dricka.

Det är ofta svårt att skilja mellan tvångshandlingar och stereotypa regelstyrda beteenden vid autismspektrumtillstånd. Skillnaden mot repetitiva beteenden är att tvångshandlingar föregås av en tvångstanke, leder till ångestminskning, är oönskade, inte stämmer överens med personens grundläggande värderingar samt att beteendena inte upplevs leda till en behaglig känsla. Vid autismspektrum är ritualerna ändamålsenliga och leder till en positiv känsla att det ”känns rätt”. Personer med autismspektrumtillstånd har oftast ingen direkt önskan att ändra dessa stereotypa beteendemönster som upplevs ändamålsenliga men kan utgöra hinder i vardagen, oftast utifrån omgivningens perspektiv (10,11).

Det bisarra innehållet i tvångstankar kan väcka frågeställning kring psykotiska tillstånd, särskilt om personen har begränsad insikt i det ologiska i tvångstankarna (3,10). Till exempel kan tvångstankar som handlar om att förvandlas till en annan person misstas för vanföreställningar och leda till felaktig behandling (12).

Till skillnad från psykotiska tillstånd har personer med tvångssyndrom:

  • Oftast någon grad av insikt
  • Tankar som troligtvis inte är en del av större övertygelser av vanföreställningskaraktär
  • Ofta även andra symtom på tvångssyndrom
  • inte samtidigt andra psykotiska symtom (13)

Patienter med komorbiditet kan erbjudas ERP för tvångssyndrom när psykossjukdomen är i ett lugnt skede/välbehandlat. Oftast kan dessa patienter själva skilja mellan rösthallucinos och tvångstankar.

Till skillnad från tvångssyndrom kännetecknas inte personlighetsstörningen av påträngande tvångstankar eller av repetitiva beteenden, utan snarare ihållande och genomgripande mönster av perfektionism samt rigida rutiner (3).

Publicerad: 2017/05/11 Senast uppdaterad: