Suicidnära barn och ungdomar - Lagstiftning

Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)länk till annan webbplats

Grundtanken med all vård är att den sker i nära samverkan mellan vården, behandlaren och patienten, att det är patientens (och/eller vårdnadshavarens) önskan som ligger till grund för den vård som ges. Detta formuleras i Hälso- och sjukvårdslagen, § 2:

"Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.
Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården."

Vården ska (§2a) bygga på "respekt för patientens medbestämmande och integritet". Vidare ska vården "så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten".

I undantagsfall sker vården mot patientens vilja, oberoende av samtycke. Detta sker bland annat i de situationer som regleras av Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT.

I HSL stadgas också (§2f) att sjukvården är skyldig att samverka med andra samhällsorgan beträffande "barn som far illa eller riskerar att fara illa".

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvårdlänk till annan webbplats

För att vård enligt LPT ska bli aktuell krävs att följande villkor är uppfyllda (§3):

  • Patienten lider av en allvarlig psykisk störning,
  • har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, samt att denne
  • motsätter sig frivillig vård eller att det "till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans eller hennes samtycke".

Med allvarlig psykisk störning menas i detta fall bland annat psykotiska tillstånd med förvirring och vanföreställningar, men också allvarliga depressioner och andra psykiatriska tillstånd med självmordsrisk.

Intagning med stöd av LPT får endast ske med stöd av läkarintyg (vårdintyg)(§4). Vårdintyget ska prövas av specialist inom 24 timmar efter intagningen (§6b).

Läkare i allmän tjänst eller med avtal med landstinget att utföra undersökningar för vårdintyg kan begära polishandräckning för att föra patienten till psykiatrisk klinik (LPT § 47).

Vid konvertering från vård enligt HSL till vård enligt LPT tillkommer indikationen att patienten kan befaras allvarligt skada sig själv eller någon annan (LPT § 11).

24 kap § 1-6 Brottsbalkenlänk till annan webbplats

Av 24 kap § 1-6 Brottsbalken (BrB) framgår att man i nödsituationer av olika slag har rätt att begå handlingar som i normala fall är olagliga. Med nödrätt avses att man kan ha rätt att tillgripa våld för att hindra en person från att skada sig själv, exempelvis tillfälligt hålla fast en suicidal patient som är på väg att lämna en mottagning eller vårdavdelning tills hjälp har tillkallats. Man kan också vid behov hålla fast en patient för att möjliggöra bedömning enligt LPT. Observera att nödrätt endast är tillämplig för att avvärja en akut situation. Vid behöv av mer långvarigt bruk av tvång erfordras vård enligt LPT. Nödrättens betydelse för vården finns närmare beskriven i Socialstyrelsens meddelandeblad nr 12/2013länk till annan webbplats.

Nödrätt gäller i krislägen också för att bryta sekretess. Särskilt är detta tillämpligt beträffande ungdomar över 18 år, där vården bedömer det nödvändigt att lämna information till närstående. Beträffande att bryta sekretess för ungdomar under 18 år: Se nedan under Offentlighets- och sekretesslagen. Då åtgärder vidtagits med hänvisning till nödrätten ska detta noteras och motiveras i patientens journal. Då beslut tagits att avstå från att använda nödrätten i en situation, där detta kunde ha varit aktuellt, ska även detta dokumenteras och motiveras.

Med nödvärn avses att avbryta en farlig situation, t ex ett överhängande eller påbörjat angrepp på en person eller egendom. Här rör det sig om att avbryta en hotande eller pågående brottslig handling, till exempel då en patient angriper annan patient eller personal.

Vid "händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada" ska anmälan göras till Inspektionen för vård och omsorg (Kap 3. 5§ Patientsäkerhetslagenlänk till annan webbplats).

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete (HSLF-FS 2017:40).länk till annan webbplats

Vid suicid ska anmälan (Kap 4, 2§ Patientsäkerhetslagenlänk till annan webbplats) alltid göras "om en patient i samband med undersökning, vård eller behandling begått självmord eller inom fyra veckor efter vårdkontakt begått självmord och detta kommit till vårdgivarens kännedom".

Beslut om anmälan enligt Lex Maria fattas av chefsläkaren.

Om en patient kommit till skada eller utsatts för risker inom vården rekommenderar Inspektionen för vård och omsorglänk till annan webbplats (IVO) att en händelseanalys utförs, fristående från Lex Maria-anmälan. Syftet med händelseanalysen är att utreda varför händelsen inträffade och hur en upprepning kan förhindras. Fokus är inte enskildas agerande utan organisatoriska brister exempelvis avseende rutiner. Analysen sammanfattas i en slutrapport som innehåller förslag till åtgärder för att skapa en säkrare vård.

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)länk till annan webbplats

Inom hälso- och sjukvård gäller sekretess beträffande enskilda personers hälsotillstånd och andra personliga förhållanden (Kap 25, 1§). Beträffande barn och ungdomar (under 18 år) gäller detta även i förhållande till vårdnadshavare "men inte i den utsträckning denne enligt föräldrabalken 6 kap. 11§ har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter" (Kap 25. 3§). I praktiken betyder detta att i kontakterna med suicidnära barn och ungdomar gäller som regel inte sekretess i förhållande till vårdnadshavaren beträffande de aspekter som har att göra med riskbedömning, säkerhet och vårdplanering. Dock kan sekretess gälla i sådana frågor som inte berör suicidaliteten.

Föräldrabalk (1949:381)länk till annan webbplats

Enligt Föräldrabalken har vårdnadshavaren "ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov (---) blir tillgodosedda" (Kap 6, §2).

Vidare ska vårdnadshavaren svara för "att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter". Hänsyn ska tas "till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad" (Kap 6, §2).

Vårdnadshavaren har (Kap 6, §11) rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter men med barnets stigande ålder ska allt större hänsyn tas till barnets synpunkter och önskemål (Kap 6, §11).

I normalfallet betyder dessa bestämmelser att vårdnadshavaren har full insyn i och beslutanderätt över frågor som rör behandling av barn och ungdomar. Undantagsvis, i synnerhet med barnets eller ungdomens stigande ålder och ökande mognad, modifieras dock detta. Se vidare ovan under Offentlighets- och sekretesslagen. Se också BUP:s riktlinje beträffande sekretess i Grunder i barn- och ungdomspsykiatriskt arbete (pdf)länk till annan webbplats.

Se även Meddelandeblad nr 7/2010 från Socialstyrelsen "Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård (pdf)länk till annan webbplats. Här definieras barns rättsliga ställning i vården, bland annat barns beslutskompetens kontra föräldrarnas ansvar, sekretessfrågor med mera. Texten sammanfattar: "Vid de flesta hälso- och sjukvårdsåtgärder är dock en individuell mognadsbedömning, kombinerad med en bedömning av beslutets art, komplexitet och konsekvenser, det som avgör vem som får bestämma."

Socialtjänstlag (2001:453)länk till annan webbplats

Socialtjänstlagen reglerar socialtjänstens verksamhet. Enligt SoL har kommunerna genom socialtjänsten det yttersta ansvaret för att människor får det stöd och den hjälp som de behöver. Alla insatser enligt SoL är frivilliga. Inte sällan behöver barn- och ungdomspsykiatrins vårdformer förstärkas genom bistånd enligt SoL eller vård enligt LVU, när insatsen ej går att genomföra på frivillig grund.

I SoL stadgas den skyldighet som gäller för myndigheter "vars verksamhet berör barn och ungdomar samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården (---) att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd" (Kap 14, §1). Observera att anmälan enligt lagen ska ske genast och med utgångspunkt från det som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa. Det ankommer inte på vården att utreda frågan – det är socialtjänstens uppgift. Anmälningsskyldigheten preciseras i Socialstyrelsens skrift Barn som far illa eller riskerar att fara illalänk till annan webbplats (2014).

Närmare beskrivning av tillvägagångssätt vid anmälan framgår av BUP:s Riktlinje och rutin vid anmälan enligt kap 14 §1 Socialtjänstlagenlänk till annan webbplats. Blankett för anmälan till socialtjänsten finns i Take Care.

Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av ungalänk till annan webbplats

LVU reglerar tvångsomhändertagande av barn och unga upp till 18 år (i vissa fall upp till 20). Grunderna kan vara brister i hemförhållanden eller den unges beteende. Lagen ska användas när den unge har ett vård- eller skyddsbehov som inte bedöms kunna tillgodoses med frivilliga lösningar enligt SoL, samt om det föreligger en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling i annat fall skadas. Grunderna för omhändertagande kan vara ungdomens eget beteende eller brister i föräldrarnas omsorg.

Omhändertagande enligt LVU beslutas av Förvaltningsrätten efter begäran av Socialnämnden. I brådskande fall kan beslut fattas av Socialnämndens ordförande.

Beträffande förhållandet mellan LPTlänk till annan webbplats och LVU bör följande påpekas: Barn och ungdomar som omhändertagits enligt LVU och som är i behov av insatser från hälso- och sjukvården vårdas normalt enligt HSL. Om patientens tillstånd motiverar vård med tvång sker insatser utifrån bestämmelserna i LPT.

Publicerad: 2014/10/01 Senast uppdaterad: