Social ångest (fobi) - Utredning

Ångestsjukdomar är underdiagnostiserade. Mer än 70 procent av patienterna med ångestsyndrom handläggs numera helt inom primärvården som således har en viktig uppgift i att upptäcka, diagnostisera och behandla ångesttillstånd, samt vid komplicerade fall samråda med psykiatrin eller beroendevården (9).

En del av de patienter som söker vård inom primärvården med somatiska och/eller psykiska symtom har både depressions- och ångestsymtom. Studier har visat att de allra flesta patienterna kan diagnostiseras med specifika diagnoser vilket har gjort att ospecifika sådana, exempelvis diagnosen ”blandade ångest- och depressionstillstånd” (eng. mixed anxiety-depression), inte bedöms tillföra något eller vara nödvändiga och därmed inte finns i DSM-5. Diagnosen "blandade ångest- och depressionstillstånd" ställs vid uteslutning av annan specifik ångest- och förstämningsdiagnos och om tillståndet är av lindrig och kortvarig natur (max en månads symtomduration) enligt definitionen i ICD-10 (9).

För varje patient ska alltid en basutredning genomföras. Om tidigare basutredning bedöms aktuell behöver den inte upprepas. Patientskattad EQ-5D (pdf) och behandlarskattad CGI-S (pdf) utgör en global standard för mätning av behandlingsutfall.

Efter basutredningen sker en fördjupad bedömning av den information som har framkommit. Detta innefattar en genomgång av de diagnostiska kriterierna enligt DSM-5 samt för diagnosen relevanta områden såsom:

  • Hereditet
  • Trauman
  • Debutålder
  • Långtidsförlopp
  • Social belastning
  • Personlighetsmässiga faktorer
  • Utvecklingsrelaterade svårigheter
  • Beroende


I den fördjupade bedömningen ingår både psykiska och somatiska differentialdiagnostiska överväganden. Ett basalt somatiskt status innefattar auskultation av hjärta och lungor, blodtryck samt basalt neurologiskt status. Blodprover tas om det inte är gjort det senaste året innefattande:

  • Blodstatus
  • TNa, K, Krea
  • ALAT/ASAT/G-GT
  • Albumin
  • TSH
  • S-Ca
  • P-Glukos
  • Vid behov tillägg av Kobolamin, 25-OH D-vit, PEth och CDT


När specifik diagnos social fobi är ställd skattas symtombördan med den syndromspecifika skattningsskalan LSAS (pdf) (Liebowitz Social Anxiety Scale) eller självskattning LSAS-SR (pdf). Detta är viktigt för att mäta svårighetsgrad och kunna följa resultatet av behandlingen.

  • Kartlägg:
    - Ångesten - debut, situationer, barnet och föräldrarnas beteende i dessa situationer, konsekvenser
    - Kontext - familjeförhållanden, skolsituation, kamratrelationer, hereditet, trauma, tidig utveckling, sömn etc
  • Familjens och förskolans/skolans och övriga psykosociala faktorers roll för problemens uppkomst och vidmakthållande behöver undersökas.
  • Uteslut att ångesten orsakas av försummelse av barnet och dess grundläggande behov.
  • Kartlägg övrig psykiatrisk problematik, t ex med hjälp av strukturerad intervju såsom MINI-KID eller K-SADS PL (pdf) (Kiddie-schedule for effective disorders and schizophrenia, present and lifetime version).
  • I BUP:s riktlinjerlänk till annan webbplats rekommenderas Spence children´s anxiety scale (SCAS) som finns i barn- och föräldraverion för barn 7-17 år. Skalan innehålller delskalor för bland annat paniksyndrom/agorafobi. I riktlinjerna för primärvårdens första linje psykiatri rekommenderas Revised Children´s Anxiety anf Depression Scale (RCADS) som är en vidareutveckling av SCAS. RCADS har ännu inte utvärderats i Sverige (10).
  • Vidare utredning, t ex så kallad beteendeanalys , görs i samband med KBT-behandling.
Publicerad: 2012/09/03 Senast uppdaterad: 2018/01/02