Riktlinjer för vård av döva, dövblinda och barndomshörselskadade - Kommunikation

Allmänna råd vid möte med personer med dövhet, hörselskada eller dövblindhet

Föreberedelser. Förbered besöket innan patienten kommer genom att vid egenanmälan eller remiss ta reda på hur patienten önskar kommunicera.

Tid. Räkna med att det kan ta dubbelt så lång tid att ta emot personer med dövhet, dövblindhet eller hörselskada.

Ha samtal i ett tyst rum med bra akustik. Undvik störande ljud som kan finnas i bakgrunden, som fläkt eller klocka i rummet, stäng fönster och dörrar.

Placering i rummet. Fråga om var i rummet som patienten vill sätta sig. Detta utifrån belysning, fönsterplacering, fläkt, vilket öra som patienten hör bäst på och samtalsavstånd.

Tala tydligt med naturlig röst, ha alltid ansiktet vänt mot patienten.
Håll samtalsavstånd på max. två meter. Tänk på turtagning under samtalet.

Ha ögonkontakt med patienten. När du börjar samtalet eller byter teman gör det tydligt genom att exempelvis pausa eller säga ”nytt ämne”, ”nu skall vi tala om något annat.”

Ansikte och mun skall vara tydligt synliga för att underlätta läppavläsning och förstärka kommunikationen. Undvik att täcka munnen eller vända dig från patienten.

Syn och hörsel samarbetar. Visualisera! Skriv och rita på pappersark och/eller blädderblock gärna med en svart tuschpenna (kontrast), whiteboardtavla (se till att personen inte bländas) eller dator. Använd tydliga läpprörelser men överdriv inte. Tänk på att det tar längre tid för synskadade ögon att ställa om sig för seende från långt håll till nära håll samt från ljus till mindre ljus/mörker.

Använd ansiktsuttryck som motsvarar dina ord. T.ex. när du frågar om det gör ont skall ansiktsuttrycket spegla känslan.

Fokusera på en fråga åt gången.

Be patienten sammanfatta mötet.

Lämna viktig information skriftligt och lättförståeligt, om så behövs i punktskriftlänk till annan webbplats eller via e-post! (1-7, 10-12)

Se en film om hur polisen i USA tränas för att bemöta döva och hörselskadade:

Deaf Sensitivity Training video for Policelänk till annan webbplats

Filmen tar upp fyra moment att tänka på vid kommunikation med personer som inte hör eller hör dåligt:

  1. Withhold judgement, don’t make hasty decisions (Avstå från att döma, fatta inte hastiga beslut).
  2. Assess the nature of deafness (Ha förståelse för vad dövhet innebär).
  3. Assess the language ability and ability to communicate. Ask yourself if you can sign or gesture your way through the situation. (Bedöm språkförmåga och förmåga att kommunicera. Fråga dig själv om du kan teckna eller göra dig förstådd och förstår genom gester i situationen).
  4. Choose most effective communication method (Välj den effektivaste kommunikationsmetoden).

En person som inte hör benämns som döv. Personer med dövhet kan delas upp i följande två grupper (13):

Barndomsdöv är en person som är döv från födseln eller blivit döv i grundskoleåldern. Han/hon utvecklar och använder teckenspråk som första språk och svenska som andra språk.

Vuxendöv är en person som blivit döv i vuxen ålder och som även med hörseltekniska hjälpmedel behöver alternativa kommunikationsvägar. För att räknas som vuxendöv skall personen ha tillgodogjort sig ett talat språk som sitt förstaspråk. Vuxendöva kan tala sitt modersmål som vanligt, men en del använder sig även av svenskt teckenspråk, tecknad svenska eller tecken som stöd för avläsning (TSS).

Inom hörselvården anses de som inte hör ljud under 90 dB som döva.

Se på patienten även om han eller hon ser på tolken. Detta för att få kontakt och för att patienten ska känna sig väl bemött.

Ögonkontakt är en del av kommunikationen. Genom att titta bort kan patienten visa en reaktion på missnöje och ovilja att fortsätta samtalet. Det kan finnas behov av paus och/eller av bearbetning av information. Detta kommunikationsmönster är en del av teckenspråket. Tittar patienten bort bryts kommunikationen! Beakta även turtagning i samtalet och vikten av att vänta.

För mer information, gå in på – Sveriges dövas riksförbund SDRlänk till annan webbplats eller SDF Stockholms dövas föreninglänk till annan webbplats (1,2,6,10).

Tala långsamt och tydligt, visualisera och fråga patienten om hur det blir bäst att föra samtalet. Dessa patienter får stöd i kommunikation genom att avläsa läppar. Vid avläsning uppfattas högst 30 till 40 procent. Detta är fysiskt och psykiskt ansträngande. Fråga patienten om han/hon vill använda hörseltekniska hjälpmedel som t ex hörselslinga (1, 2, 6, 14-16).

Dövstum är en felaktig benämning på en döv person. Att man inte hör innebär inte att man har något fel på talorganen. 1953 beslöt dåvarande Skolöverstyrelsen att ordet dövstum skulle utgå ur språkbruket och inte användas i svenska offentliga texter – ändå lever det kvar i diagnosmanualen ICD 10 (10).

Som vuxen kan man drabbas av Sudden deafness vilket betyder plötslig och total förlust av hörsel. Plötslig dövhet kan vara bestående eller övergående, och medför alltid en krisartad situation för den drabbade.

Nordisk definition av dövblindhet:länk till annan webbplats Dövblindhet är en kombination av funktionsnedsättningarna syn och hörsel. Det begränsar en persons aktiviteter och inskränker full delaktighet i sådan grad att samhället behöver underlätta med specifika serviceinstanser, miljömässiga förändringar och/eller tekniska lösningar.

Fråga patienten hur kommunikationen ska ske, om han eller hon använder taktilt teckenspråklänk till annan webbplats, teckenspråk eller skriftspråk och om det går att röra vid patienten. Synfältet kan vara kraftigt begränsat och/eller hörselrester kan finnas. Som behandlare måste du veta hur patientens sinnessystem fungerar. Fråga gärna patienten om han/hon behöver syntolkning och/eller ledsagninglänk till annan webbplats.

Personer med dövblindhet kan få stöd av taktila signaler, exempelvis socialhaptisk kommunikationlänk till annan webbplats. Andra tekniska lösningar är spelhandskontroller, mobiler med vibration, punktskriftsdisplay och datahjälpmedel. Läs mer på Förbundet Sveriges dövblindas organisation FSDBlänk till annan webbplats.

Bland invandrare finns en stor grupp ”språklösa”, personer som vuxit upp utan ett fungerande språk. Konsekvensen av detta kan innebära att personen endast använder ett hemmagjort språk. Gruppen utomnordiska döva och gravt hörselskadade utan språk ökar.

I dessa sammanhang kan man använda relätolklänk till annan webbplats. En relätolk tolk tolkar via ett annat språk.

Hörapparatlänk till annan webbplats eller cochlea implantatlänk till annan webbplats (CI) ger inte normal hörsel. Hur mycket personen hör och uppfattar av talet är individuellt.

Ha samtal i ett tyst rum med bra akustik.

Undvik störande ljud som kan finnas i bakgrunden, som fläkt och klocka i rummet, stäng fönster och dörrar.

Tala tydligt med naturlig röst, ha alltid ansiktet vänt mot patienten. Håll samtalsavstånd på max två meter. Tänk på turtagning under samtalet.

Patienter har ofta svårt att uppfatta talet. Vissa röster är svårare att höra med hörapparat eller CI än andra. En person med hörselnedsättning kan behöva något längre tid för bearbetning av verbal information (9). Läs mer härlänk till annan webbplats.

Uppmärksamma tillhörighet och identitet och om personen, som gravt hörselskadad, varit integrerad i det hörande samhället utan adekvata hjälpmedel och stöd.

Uppmärksamma hur självkänsla och identitet påverkats.

Ta reda på om det privata och professionella nätverket är stödjande och insatt i konsekvenser av hörselnedsättning (1,4,10).

Denna grupp faller ofta ”mellan stolarna”. De har haft en tidigare tillhörighet i den hörande världen och hörselnedsättningen innebär en stor omställning i livet.

Patienterna behöver få vägledning och mycket stöd i kontakter med olika vårdgivare. Skriv remiss till hörselvårdenlänk till annan webbplats för att få rehabilitering på grund av hörselnedsättningen.

Det är vanligt att patienter känner skam och hamnar utanför den hörande världen. Läs mer om rehabilitering inom hörselvårdenlänk till annan webbplats.

Många hörselskadade talar oavbrutet för att inte behöva utstätta sig för att inte höra eller höra fel. Det är lätt att låta sig luras av den, tillsynes, flytande kommunikationen och man glömmer lätt att patienten inte hör. Behandlaren ska ställa följdfrågor för att försäkra sig om att informationen uppfattats rätt.

I Hörselskadades riksförbund, HRF:s brev Dnr 14-0070/AS, betonas att ”hörselskadade är i behov av en god tolkservice i form av fungerande system för skriv-, TSS- och teckenspråkstolkning för att kunna delta på ett jämställt sätt i skola, arbetsliv, föreningsliv och fritid”.

Specialpedagogiska skolmyndigheten har stödmaterial om hörselnedsättninglänk till annan webbplats.

Talbanan

Illustrationen visar spridningen av talljuden i fältet styrka - frekvens inom ett område som brukar benämnas som ”talbanan”. Med hörselnedsättning på 60 db hör man inte talet. Källa, illustration: Hörselskadades riksförbund, HRF

Publicerad: 2015/08/03 Senast uppdaterad: