Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod - Tvärprofessionella samverkansteam

Det finns behov av samverkan när en gravid kvinna/nybliven förälder har en behandlingskrävande psykisk sjukdom. Undantaget kan vara lättare depressioner och ångesttillstånd där kvinnans/förälderns livssituation är stabil. Regelbundet återkommande möten hålls för att skapa ett kontinuerligt gott samarbete mellan samverkansparterna. Kommunförbundet Stockholms län och Region Stockholm har tillsammans arbetat fram en gemensam överenskommelse. Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS). Samverkan kring föräldrar med psykisk skörhet/sjukdom i samband med barnafödande vilar på BUS-överenskommelsen.

Strategier för samverkan ska ses mot bakgrund av nödvändigheten och skyldigheten att samverka. De ska utgöra stöd för en långsiktig, stabil och framgångsrik samverkan till nytta för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa.

Det krävs stora investeringar, både i tid och energi, för att etablera samverkan och hålla den vid liv.

Samverkan kräver

  • Prioritering och engagemang.
  • Kunskap.
  • Politisk och administrativ styrning.
  • Gemensam struktur, kartlägga behoven.
  • Gemensamma mål och ökad samsyn.
  • Långsiktig planering.
  • Förankring i ordinarie verksamhet.
  • Uppföljning och utvärdering.

Samverkan i Stockholm

I Stockholms län finns i varje stadsdel/kommun ett tvärprofessionellt samverkans- team (totalt 32 team) som samarbetar kring föräldrar med psykisk skörhet/sjukdom i samband med barnafödande. I teamet ingår representanter från mödra- och barnhälsovården, barn- och vuxenpsykiatri och socialtjänst.

Representant från kvinnokliniken, habilitering och lokala beroendemottagningen ingår i några av teamen.

Samverkansteamen träffas oftast en gång per månad för falldragning, konsultation och vårdplanering.

Vid mötet förs minnesanteckningar enligt en strukturerad mall för uppföljning av samtliga ärenden. Familjens levnadsvillkor och behov uppmärksammas ur ett medicinskt, socialt, psykiatriskt och psykologiskt perspektiv. Varje verksamhet för journalanteckningar på sedvanligt sätt.

Samverkan sker på två nivåer, dels i samverkansteamen, dels i vårdplaneringsmöten med den enskilda familjen och deras privata och professionella nätverk.

Lokala vårdavtal och – rutiner rekommenderas

  • För att underlätta långsiktig hållbarhet av samverkansgruppen bör gruppen tillsammans komma överens om ett skriftligt samverkansdokument utifrån lokala förutsättningar och rutiner.
  • En framgångsrik metod har visat sig vara vårdplaneringsmöte med patienten och berörda vårdgivare. Syftet är att skapa en gemensam vårdinsats och planering för framtiden utifrån kvinnan och hennes familjs aktuella behov. Dessa möten kan ske vid ett eller flera tillfällen under graviditeten, i samband med förlossningen och den första tiden hemma.
  • Det är viktigt att en vårdplan skrivs in i kvinnans journal. Här skall också framgå vilka personer som skall kontaktas innan hemgång från BB. Sekretessen undanröjs genom patientens medgivande och närvaro. Vårdplaneringsmöten kan vara organiserade på olika sätt beroende på lokala förutsättningar.
  • Kvinnor som lider av psykisk sjukdom bör ha kontakt med sin BVCsjuksköterska mot slutet av graviditeten så att en inledande relation har etablerats och den tidiga kontakten har planerats.

Viktiga delar i vårdplaneringen

  • Skapa en tydlig bild av kvinnans sjukdomstillstånd, familjesituation och sociala situation samt hennes och pappans möjligheter att ta hand om sitt barn.
  • Vilken behandling pågår? Kan den förbättras?
  • Hur fördelas stödinsatserna? Vem gör vad?
  • Finns anledning/behov av anmälan till socialtjänsten p.g.a. mammans bristande förmåga att ta hand om sitt barn?
  • Behövs särskild förlossningsplanering?
  • Behövs särskild planering för BB-vård, vårdtid, sömnbehov, medicinering, postpartum eller amning?
  • Vilket stöd och vilken vård tar vid när familjen lämnar BB? Behövs exempelvis extra stöd från BVC och socialtjänst?

Det är viktigt att de nyblivna föräldrarna får ett fortsatt stöd från redan etablerade kontakter. Det kan finnas behov av att båda föräldrarna är hemma en längre tid efter barnets födelse. Mamman kan då sjukskrivas för att ge möjlighet för pappan att ta ut föräldraledighet. Familjen bör vara aktuell i samverkansteamen tills familjens situation är stabil eller planerade stödinsatser är etablerade och fungerande.

Medgivande

Den vårdgivare som tar initiativ till att en patient skall diskuteras inom samverkans- teamet, inhämtar patientens muntliga medgivande och lämnar samtidigt en informationsfolder. Även då patienten lämnat sitt medgivande, benämns patienten endast med förnamn och födelseår under diskussionen i hela gruppen, efter mötet lämnas uppgifter om patientens identitet till berörda vårdgivare. En patient kan initialt diskuteras anonymt i gruppen men patientens medgivande skall inhämtas om behov finns av att patienten följs vid flera tillfällen.

Om medgivande saknas kan samarbete mellan hälso- och sjukvården och social- tjänsten ändå ske med stöd av 25 kap. 12§ Offentlighets- och sekretesslagen.

Aktuella data om patientgruppen

I Stockholms samverkansteam har det under år 2011 insamlats anonyma data per patient. Totalt var 690 patienter aktuella i någon av de 32 samverkansteamen.

Data är anonym och avser de uppgifter som finns om patienten första gången som ärendet diskuteras i gruppen. Resultatet visar att 96 % är kvinnor och medelåldern är 29 år. Totalt är 64 % gravida och i knappt 60 % av familjerna finns hemma- varande barn, 27 % är ensamstående/särboende. Av de gravida är 37 % sjukskrivna/ arbetslösa eller lever med försörjningsstöd.

47 % av patienterna lider av depression och/eller ångest. Svår social situation fanns hos 15 % som har en svår social situation och 6 % anges ha en neuropsykiatrisk diagnos. 6 % var utsatta för svåra trauman med symtom på PTSD.

Personalens oro för patientgruppen och deras spädbarn (235 barn) är stor. 35 % av ansvarig personal oroade sig för omsorgssvikt och 47 % oroade sig för svårigheter i samspelet mellan föräldrar och spädbarn.

Publicerad: 2014/10/02 Senast uppdaterad: