Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod - Socialtjänst, lagstiftning och samverkan

Trygg anknytning till minst en vuxen tidigt i barndomen är avgörande för att barn ska utveckla goda relationer till andra och klara påfrestningar senare i livet. Det ger också större förutsättningar att klara det egna föräldraskapet. Om förälderns svårigheter är så stora att de inte kan utveckla en trygg anknytning och ett positivt samspel med sitt barn är det viktigt att barnet får möjlighet att knyta an till någon annan.”

Källa: Socialstyrelsen 2013: Barns behov i centrum (ISBN 978-91-7555-104-3)

Om myndighet inom hälso- och sjukvård får kännedom om något som innebär att man kan behöva ingripa till ett barns skydd finns en lagstadgad skyldighet att anmäla detta till Socialnämnden (SoL §1, kap. 14). Lagen är inte tillämplig innan ett barn är fött, trots detta kan det enligt tolkning av 25 kap. 12§ i Offentlighets- och sekretesslagen ändå vara möjligt att lämna uppgift till socialtjänst om det väntade barnet bedöms vara i behov av skydd.

Enligt Konventionen om barns rättigheter har barn rätt till bästa möjliga uppväxt- villkor och hälsa och att skyddas mot fysiskt och psykiskt våld, mot vanvård och utnyttjande.

Från Socialstyrelsen finns en ny vägledning om barn som far illa eller riskerar att fara illa (101).

Vägledningen tydliggör att anmälningsskyldigheten för personal inom hälso- och sjukvård i enlighet med Socialtjänstlagen (SoL § 1, kap. 14) är absolut och ovillkorlig och inte får bli föremål för överväganden av den som är anmälningsskyldig.

Anmälan bör göras skriftligt, anmälaren kan inte vara anonym.

Viktiga aspekter vid misstanke om att barn far illa

  • Har barnet symtom? T.ex. i fråga om vikt, hud, kontaktförmåga, mat- och sömnvanor eller uppvisar barnet allmänna utvecklingsavvikelser?
  • Grundar sig din oro på vad du själv har sett och/eller hört?
  • Grundar sig din oro på vad andra har sett och/eller hört?
  • Vad tänker du om relationen och samspelet mellan föräldrar och barn?
  • Har familjens sociala situation betydelse för din oro?
  • Har din relation till föräldrarna betydelse för hur du tänker kring en eventuell anmälan?
  • Hur länge har du varit orolig?
  • Vad är din största oro kring barnet?

När du skriver en anmälan

Ange föräldrarnas och barnets namn, person och telefonnummer samt adress. Ge en saklig beskrivning av vad det är som föranleder din oro.

  • En anmälan till socialtjänsten kan vara muntlig men bör kompletteras med en skriftlig anmälan. Detta för att undanröja missförstånd och osäkerhet om vad som har sagts.
  • Diskutera med socialtjänsten om ni kan ha ett möte tillsammans med föräldrarna.
  • Be föräldrarna om tillstånd att få samtala med socialtjänsten framöver.
  • Du kan anmäla ensam eller tillsammans med ansvarig läkare eller chef.
  • Vårdnadshavare skall alltid informeras.
    OBS! När det gäller misstanke om att barnet utsätts för sexuella övergrepp eller misshandel, i hemmet eller av förälder, ska kontakt med socialtjänsten tas innan barnets vårdnadshavare kontaktas.
  • Om möjligt boka gärna en ny tid med föräldern för uppföljning.

Om din oro för barnet och familjen kvarstår efter en anmälan till socialtjänsten – gör en ny anmälan! Det är viktigt för socialtjänsten att få in så mycket information som möjligt för att kunna öppna en utredning.

Alla mottagningar ska ha adress och telefonnummer till socialtjänsten.

Blivande och nyblivna föräldrar kan själva ansöka om stödinsatser från social- tjänsten. Vid behov kan du erbjuda kvinnan att bistå henne i sin ansökan. Ha i åtanke att en ansökan går att ta tillbaka och då kan socialtjänsten inte gå vidare i ärendet. Även vid egenansökan är du som tjänsteman fortfarande ålagd att anmäla när du känner oro för det blivande barnet/ spädbarnet eller äldre syskon.

Är du osäker; ring och konsultera socialtjänsten. Du kan diskutera ditt ärende utan att röja patientens identitet.

Det är socialtjänstens uppdrag att utreda behov av stöd utifrån barnets behov. Denna utredning underlättas av ett gott samarbete med övriga aktörer och en tydlig beskrivning av barnets hälsa och livsvillkor.

Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän (SoL §2, kap.14).

BBIC - Barns Behov I Centrum

Bedömning av sociala insatser hos barnfamiljer sker utifrån den s.k. BBIC-triangeln där barnets behov sätts i relation till föräldrarnas förmåga och faktorer i familj och miljö, d.v.s. barnets omgivning. Triangeln ger struktur för att hämta in och analysera information till utredningen och för planering och uppföljning. Den kan också användas av socialarbetare och andra yrkesgrupper som en tankemodell kring barnet och dess utveckling.

Arbetsmodell för Stockholms samverkans- grupper

Behov av samverkan finns ofta då den gravida kvinnan/nyblivna föräldrarna har en behandlingskrävande psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. En modell för samverkan är regelbundet återkommande möten för att skapa ett kontinuerligt gott samarbete mellan samverkansparterna.

I Stockholms län finns i varje stadsdel och kommun ett tvärprofessionellt samverkansteam. Totalt finns 32 team som samarbetar kring föräldrar med psykisk sjukdom och/eller social utsatthet i samband med barnafödande. I teamet ingår representanter från mödra- och barnhälsovården, barn- och vuxenpsykiatri samt socialtjänst.

Vid oro kring blivande och nyblivna föräldrars omsorgsförmåga bör familjen, efter samtycke, aktualiseras i den lokala tvärprofessionella samverkansgruppen. Om samtycke saknas kan familjen inledningsvis diskuteras anonymt.

  • Samverkan sker på två nivåer, dels i de tvärprofessionella samverkansgrupperna och dels i vårdplaneringsmöten med den enskilda familjen och dess privata och professionella nätverk.
  • Gruppen träffas en gång per månad (10 ggr/år) för falldragning och gemensam vårdplanering. Däremellan sker vårdplaneringsmöten med patient och berörd personal.
  • Vid varje möte diskuteras nya ärenden och gamla ärenden följs upp.
  • Journalanteckning förs på sedvanligt sätt i patientens journal på berörda enheter. I BVC-journal antecknas enbart beslut som berör barnet.

Se Del 2 Tvärprofessionella samverkansteam.

Lagrum säkerställer överlämnande av information

Myndigheter har en allmän skyldighet att samverka med stöd av 6 § i Förvaltningslagen. Detta innebär att alla myndigheter, och i detta sammanhang även vårdgivare, har en särskild skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Skyldigheten är reglerad i lagstiftning för polis, förskola och skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Socialnämnden ska aktivt verka för att sådan samverkan kommer till stånd.

Offentlighets- och sekretesslagen (25 kap.12§ och 26 kap. 9§) ger möjlighet att utbyta uppgifter mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten i de fall det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. De grupper som omfattas av denna bestämmelse är barn, missbrukare och närstående till dessa, samt gravida kvinnor och deras närstående om det behövs för nödvändig insats för det väntade barnet.

Riktlinjer vid omhändertagande av barn i samband med förlossning enligt socialtjänstlagen

Omhändertagande enligt Socialtjänstlagen sker i samråd med föräldrar och kan vara en mor-och barnplacering på utredningshem efter BB-vistelse.

Socialsekreterare kan komma till BB för att följa med förälder och barn till aktuell enhet.

Tvångsomhändertagande enligt § 6 LVU sker efter beslut av Sociala distriktsnämnden/Socialutskottet och verkställs av socialsekreterare.

  • Socialsekreterare omhändertar barnet, barnmorskan kan vara med som stöd för kvinnan.
  • Alla socialsekreterare ska uppvisa tjänstelegitimation vid besök på BB.
  • Det ska finnas ett beslut om omhändertagande av barn från sociala distriktsnämnden/Socialutskottet.

Akut omhändertagande sker om socialtjänsten bedömer att det föreligger en risk för barnet, d.v.s. att någon annan person har för avsikt att hämta mor och barn. Akut omhändertagande kan ske både enligt socialtjänstlagen eller med stöd av LVU efter beslut av Sociala distriktsnämnden/socialutskottet. Återkoppla till socialtjänsten vid telefonbeslut.

Vid omhändertagande på icke kontorstid ska socialjouren från aktuell kommun vara närvarande och ansvara för omhändertagande av barnet.

Checklista för vårdpersonal

  • Datum
  • Kvinnans personnummer
  • Barnets personnummer
  • Legitimation av socialsekreterare


Följande ska skrivas i journal

OBS! Skriv ej jourförälderns namn i journalen, hänvisa till ansvarig socialsekreterare.

  • Socialsekreterares namn
  • Kommun
  • Beslut från Sociala distriktsnämnden
  • Finns jourförälder eller annan tillfällig vårdare av barnet närvarande

Utvidgad tillfällig föräldrapenning

Försäkringskassan kan besluta att en annan försäkrad än en pappa, mamma, adoptivföräldrar eller särskilt förordnad vårdnadshavare som avstår från förvärvsarbete ska få rätt till tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse under förutsättning att:

  • Det inte finns någon pappa som har rätt till tillfällig föräldrapenning.
  • Mamman är avliden.
  • Pappan avstår från sin rätt till tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse och det skulle vara oskäligt att inte låta honom avstå.
  • Pappan inte kan använda sin rätt till tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller sannolikt inte kommer att använda sin rätt till tillfällig föräldrapenning på grund av kontaktförbud eller liknande andra särskilda
    omständigheter.
Publicerad: 2014/10/02 Senast uppdaterad: