Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande
Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande

Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod - Psykologiska behandlingsmetoder

Psykologisk behandling antas ha likartad effekt på symtom och funktionsförmåga hos gravida och nyblivna mammor med psykisk sjukdom, som hos övriga kvinnor. Men endast ett fåtal studier har genomförts i den perinatala perioden och de flesta avser behandling eller prevention av depression. Bristande tillgänglighet till psykoterapi begränsar möjligheterna för gravida kvinnor att hinna genomgå sådan behandling före förlossning. Vissa studier beskriver svårigheter för gravida kvinnor att genomgå psykoterapeutisk behandling även om den är tillgänglig (23).

Beskrivning av olika terapiformer

KBT är ett internationellt vedertaget samlingsbegrepp för teorier och tekniker baserade på inlärningspsykologiska principer, kognitiv teori och psykologi där betoningen kan läggas på olika delar. De olika delarna kompletterar varandra och behandlaren kan välja och integrera arbetssätt utifrån individens behov. KBT fokuserar framförallt på ”här och nu”-situationen utifrån att terapeuten och individen har en gemensam syn på individens problem. KBT är tidsbegränsad och målinriktad och följs fortlöpande upp och utvärderas. KBT omfattar ofta 10–25 sessioner och kan bedrivas både enskilt och i grupp.

IPT är en strukturerad psykoterapi där fokus ligger på hur relationer påverkar individen och hur problem i relationer kan medverka till psykologisk stress.

Psykologisk stress kan också tvärtom påverka individens relationer till andra. Terapin kan vara till hjälp för att bearbeta kriser och nya faser i livet. I samband med graviditet och småbarnsperiod blir det särskilt viktigt att lyfta fram relationen mellan mamma och barn.

Psykopedagogik är en metod att hjälpa en patient och dennes närstående att förstå vad en diagnos innebär och hur svårigheterna påverkar vederbörande i olika vardags- situationer och livsskeden. Psykopedagogik utgår från vad diagnosen innebär och ger konkreta råd om kognitivt stöd och hur man kan hantera och lösa praktiska vardagsproblem. Metoden innebär även att informera om möjligheter till behandling och olika former av samhällsstöd, samt att förmedla relevant informationsmaterial såsom litteratur, broschyrer, internetlänkar och information om intresseföreningar.

Detta är en metod som blir allt vanligare vid behandling av ätstörningar med hets- ätning. Patienten går själv igenom ett program bestående av informativa texter och övningar med endast minimalt stöd av en behandlare, ofta i form av e-postkontakt någon gång per vecka. Självhjälpsprogrammet som oftast bygger på KBT-principer kan vara i form av en bok eller IT-baserat. Den allra viktigaste fördelen med GSH är sannolikt tillgängligheten för patienten.

Detta är en metod som ursprungligen har utvecklats inom primärvården i Storbritannien och USA. I Sverige används rådgivning (counselling) i huvudsak av sjuksköterskor inom barnhälsovården som har utbildats i metoden. Den innebär att sjuksköterskorna primärt har ett lyssnande, inte rådgivandeförhållningssätt, där mamman är i fokus. Counselling kan utföras ”non-directive” utifrån en särskild terapeutisk ansats där samtalet svarar mot föräldrarnas behov.

En metod som kan användas för att behandla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). En aktuell metaanalys rapporterar att KBT och EMDR kan förbättra PTSD men att det krävs ytterligare forskning innan slutsatser kan dras. Det finns ett fåtal studier som har utvärderat effekten av EMDR för PTSD orsakat av förlossning (24).

Publicerad: 2014/10/02 Senast uppdaterad: