Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod - Lagstiftning och regelverk

Barnkonventionen

Artikel 3:

Anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare.

Artikel 18:

  1. Konventionsstaterna skall göra sitt bästa för att säkerställa erkännandet av
    principen att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och
    utveckling.

Artikel 24

  1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och
    rätt till sjukvård och rehabilitering.

Hälso- och sjukvårdens lagrum

Enligt 2 § g ska vårdgivaren särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med:

  1. Har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning.
  2. Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada.
  3. Är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel.

Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider (Lag 2009:979).

Lagtexten innebär att all hälso- och sjukvårdspersonal måste skaffa sig kännedom om det finns barn i familjen och ta reda på vad barnen har för behov av råd, stöd och information. Lagen innebär krav på ett familjecentrerat arbetssätt inom psykiatri och primärvård.

Tvångsvård enligt LPT- Lagen om psykiatrisk tvångsvård (2§ 1991:1128) ges som sluten psykiatrisk tvångsvård eller som öppen psykiatrisk tvångsvård. Tvångsvården ska syfta till att sätta patienten i stånd att frivilligt medverka till nödvändig vård och ta emot det stöd som han eller hon behöver.

Vårdintyg enligt § 4 LPT inför bedömning av eventuell tvångsvård kan utfärdas av legitimerad läkare i allmän tjänst exempelvis jourhavande obstetriker.

Kvarhållandebeslut och intagningsbeslut enligt § 6 LPT fattas enligt gängse riktlinjer. Innan kvarhållandebeslut enligt LPT har fattats kan suicidalt eller aggressivt beteende stoppas med hänvisning till nödrätt.

Förutsättning för vårdintyg är:

  1. Att patienten lider av allvarlig psykisk sjukdom t.ex. psykos, depression med suicidalitet.
  2. Att patienten har ett oundgängligt behov av psykiatrisk slutenvård.
  3. Att patienten motsätter sig vården eller inte kan fatta ett grundat ställningstagande till erbjuden vård.

Enligt kapitel 6 ska hälso- och sjukvårdspersonalen i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 12§, 14§ och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Enligt 14 kap 1 § andra stycket (2001, 453): Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden när ett barn kan behöva nämndens skydd finns reglerat i socialtjänstlagen.

Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården, är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att social- nämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter.

Anmälningsskyldigheten gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket.

Myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att samverka med stöd av 6 § förvaltningslagen. De har en särskild skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, vilket regleras i lagstiftningen för polis, förskola och skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Socialnämnden ska dessutom enligt den nya bestämmelsen aktivt verka för att sådan samverkan kommer till stånd.

Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att barn och unga som far illa får stöd och skydd. För att socialtjänsten ska kunna ta detta ansvar finns en anmälnings- och uppgiftsskyldighet. Denna skyldighet gäller bl.a. myndigheter vars verksamhet berör barn och unga. Den 1 juli 2003 infördes en hänvisning till skyldigheten i skollagen, hälso- och sjukvårdslagen, polislagen och andra lagar.

Kommunernas ansvar

Inom varje kommun finns riktade insatser till barn och dess familjer. I vissa kommuner beviljas begränsade insatser, utan föregående utredning, i samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Detta kan exempelvis vara särskild riktad gruppverksamhet till nyblivna mammor i behov av stöd i det tidiga föräldraskapet, föräldrasamtal och annan riktad verksamhet som kan finnas på en familjecentral.

Vissa kommuner erbjuder riktat stöd till föräldrar som omfattas av Lagen om särskilt stöd (LSS). Det gäller insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

Alla BVC och BUP-mottagningar bör ha regelbunden kontakt med socialtjänsten i sin kommun för att ha en god överblick av de insatser som finns inom kommunen. Genom den personliga kännedomen mellan enskilda tjänstemän underlättas ofta föräldrars möjligheter till att få del av de insatser som kommunen kan erbjuda.

Publicerad: 2014/10/02 Senast uppdaterad: