Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod - Fosterpåverkan vid psykisk sjukdom i samband med graviditet

Allmänt

Psykisk sjukdom under graviditeten kan påverka fostret ur flera olika aspekter beroende på sjukdomsbild. Påverkan kan medieras via neuroendokrina förändringar som i sin tur kan öka risken för prematurbörd, havandeskapsförgiftning (graviditets- toxicos) och graviditetsdiabetes. Farmakologisk behandling kan beroende på preparatval medföra ökad risk för missbildningar. Påverkan på fostret kan också vara indirekt eftersom kvinnor med psykisk sjukdom oftare lever ett socialt utsatt liv med ökad alkoholkonsumtion, mer nikotin och droger (213). Det är också vanligare att kvinnorna är ensamstående med de ekonomiska och sociala påfrestningar som detta medför.

Ångest

Ångest är vanligt i samband med depression och andra psykiska sjukdomar under graviditeten. De senaste årens forskning har allt mer fokuserat på de negativa effekterna av ångest under graviditeten (122). Ångest kan påverka HPA-axeln (hypofys- hypothalamus-binjureaxeln) (75). Hög grad av stress och ångest under graviditeten leder till högre nivåer av kortisol och noradrenalin hos den gravida kvinnan (214) och förhöjda nivåer av stresshormoner hos fostret (94, 215). Även produktionen av kortisol i moderkakan stimuleras vilket i sin tur leder till ökning av kortisol hos fostret (216, 217). Det råder dock ännu en viss osäkerhet om hur och på vilket sätt detta påverkar fostrets stressnivåer (94, 214, 215).

Risken för prematuritet och tillväxthämning ökar vid ångest och depressions- tillstånd (213, 216–218). En svensk studie som omfattade 2 904 gravida kvinnor visade att 15,7 % hade depressiva symtom i graviditetsvecka 16. Studien påvisade också ett signifikant samband mellan depressiva symtom och prematur förlossning (104). Resultatet kvarstod efter kontroll för kända riskfaktorer som rökning och sociodemografiska faktorer.

Depression och ångest under graviditeten har även visats ha ett samband med negativ kognitiv utveckling hos barnen och beteendestörningar senare under uppväxten (186, 219).

Bipolär sjukdom och schizofreni

Risken för graviditetskomplikationer vid bipolär sjukdom har i en nyligen publicerad svensk studie visat sig vara den samma oberoende av behandling (202). Risken för prematur förlossning ökade med 50 % för både obehandlade och behandlade kvinnor med bipolär sjukdom jämfört med kvinnor utan bipolär sjukdom. Barnen hade också mindre huvudomfång och var i högre grad tillväxthämmade.

De behandlade kvinnorna i studien hade förskrivits stämningsstabiliserare inklusive litium, antipsykotika, carbamazepin, lamotrigin eller valproat. Oberoende av behandling var det vanligare med missbruk av alkohol och droger bland kvinnor med bipolär sjukdom än bland övriga gravida.

I Sverige föds cirka 2 % av alla barn med någon form av missbildning. I en uppföljning av barn till kvinnor med bipolär sjukdom fann man i gruppen läkemedelsbehandlade, en missbildningsfrekvens på 1,9 %. I gruppen som inte fått någon behandling för sin bipolaritet var motsvarande frekvens 0–3,5 %.

Resultaten från flera av varandra oberoende studier visar på samma negativa påverkan av psykisk sjukdom för foster och även för negativt utfall av graviditeter (220, 221). Hos gravida kvinnor med schizofreni ökar även risken för intrauterin fosterdöd och plötslig spädbarnsdöd (138, 150, 209).

Publicerad: 2014/10/02 Senast uppdaterad: