Posttraumatiskt stressyndrom - PTSD - Juridik

Vårdintyg LPT 4 §

Uppfyllelse av kriterium 1: ("Allvarlig psykisk störning")

PTSD i sig räknas inte som en allvarlig psykisk störning i juridisk mening, men pålagring av mycket självskada, suicidrisk eller psykos kan innebära att kriteriet ändå är uppfyllt.

Uppfyllelse av kriterium 2: ("Oundgängligt behov av kvalificerad psykiatrisk dygnet runt-vård")

Vid PTSD och depression med svår suicidrisk, depressiva vanföreställningar eller förekomst av öppna psykotiska symtom (imperativa rösthallucinationer, desorganiserat tal och beteende) är inläggningsindikationen hög, vilket bör beaktas. Fråga gärna närstående. Läs i journalen om frivillig vård fungerat tidigare.

Uppfyllelse av kriterium 3: ("Inställning till erbjuden vård, dvs om patienten accepterar att ta emot vård och behandling, eller inte kan fatta grundat ställningstagande till det")

Patienter med PTSD och co-morbid depression kan ibland, trots dålig sjukdomsinsikt, i samtal med läkare acceptera sjukhusvård. Man bör därför också ta ställning till om patienten är i stånd att fatta ett grundat ställningstagande.

Kvarhållning LPT 6 § samt intagning LPT 6b §

Beslut om intagning får inte grundas på ett vårdintyg som är äldre än fyra dagar. Frågan om vård enligt LPT ska ha prövats av specialistläkare i psykiatri inom 24 timmar från patientens ankomst till vårdinrättning. Beslut om kvarhållning på psykiatrisk klinik upp till 24 timmar kan göras av primärjour, med eller utan kontakt med bakjour.

Konvertering LPT 11 §

För konvertering från vård enligt HSLlänk till annan webbplats till vård enligt LPTlänk till annan webbplats är kraven högre ställda och farlighetskriteriet tillkommer, vilket innebär att patienten kan befaras allvarligt skada sig själv eller någon annan.

Särskilda aspekter barn och ungdomar:

Socialtjänstlagen reglerar socialtjänstens verksamhet. Enligt SoL har kommunerna genom socialtjänsten det yttersta ansvaret för att människor får det stöd och den hjälp som de behöver. Alla insatser enligt SoL är frivilliga. Inte sällan behöver barn- och ungdomspsykiatrins vårdformer förstärkas genom bistånd enligt SoL eller vård enligt LVU, när insatsen ej går att genomföra på frivillig grund.

I SoL stadgas den skyldighet som gäller för myndigheter "vars verksamhet berör barn och ungdomar samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd" (Kap 14, 1 §).

Observera att anmälan enligt lagen ska ske genast och med utgångspunkt från det som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa. Det ankommer inte på vården att utreda frågan – det är socialtjänstens uppgift. Anmälningsskyldigheten preciseras i Socialstyrelsens skrift från 2014, Barn som far illa eller riskerar att fara illalänk till annan webbplats(100).

Närmare beskrivning av tillvägagångssätt vid anmälan framgår av BUP:s Riktlinje och rutin vid anmälan enligt kap 14 1 § Socialtjänstlagenlänk till annan webbplats. Blankett för anmälan till socialtjänsten finns i Take Care.

Socialtjänstlag (2001:453)länk till annan webbplats

Enligt Föräldrabalken har vårdnadshavaren "ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov blir tillgodosedda" (Kap 6, 2 §).

Vidare ska vårdnadshavaren svara för "att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter". Hänsyn ska tas "till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad" (Kap 6, 2 §).

Vårdnadshavaren har (Kap 6, 11 §) rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter men med barnets stigande ålder ska allt större hänsyn tas till barnets synpunkter och önskemål (Kap 6, 11 §).

I normalfallet betyder dessa bestämmelser att vårdnadshavaren har full insyn i och beslutanderätt över frågor som rör behandling av barn och ungdomar. Undantagsvis, i synnerhet med barnets eller ungdomens stigande ålder och ökande mognad, modifieras dock detta. Se vidare ovan under Offentlighets- och sekretesslagen. Se också BUP:s riktlinjer beträffande sekretess i Grunder i barn- och ungdomspsykiatriskt arbetelänk till annan webbplats (101).

Se även Meddelandeblad nr 7/2010 från Socialstyrelsen "Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård"länk till annan webbplats (102). Här definieras barns rättsliga ställning i vården, bland annat barns beslutskompetens kontra föräldrarnas ansvar, sekretessfrågor med mera. Texten sammanfattar: "Vid de flesta hälso- och sjukvårdsåtgärder är dock en individuell mognadsbedömning, kombinerad med en bedömning av beslutets art, komplexitet och konsekvenser, det som avgör vem som får bestämma".

Föräldrabalk (1949:381)länk till annan webbplats

LVU reglerar tvångsomhändertagande av barn och unga upp till 18 år (i vissa fall upp till 20). Grunderna kan vara brister i hemförhållanden eller den unges beteende. Lagen ska användas när den unge har ett vård- eller skyddsbehov som inte bedöms kunna tillgodoses med frivilliga lösningar enligt SoL, samt om det föreligger en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling i annat fall skadas. Grunderna för omhändertagande kan vara ungdomens eget beteende eller brister i föräldrarnas omsorg.

Omhändertagande enligt LVU beslutas av Förvaltningsrätten efter begäran av Socialnämnden. I brådskande fall kan beslut fattas av Socialnämndens ordförande.

Beträffande förhållandet mellan LPTlänk till annan webbplats och LVU bör följande påpekas: Barn och ungdomar som omhändertagits enligt LVU och som är i behov av insatser från hälso- och sjukvården vårdas normalt enligt HSL. Om patientens tillstånd motiverar vård med tvång sker insatser utifrån bestämmelserna i LPT.

Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av ungalänk till annan webbplats

Publicerad: 2019/05/20 Senast uppdaterad: 2019/05/20