Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande
Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande

Paniksyndrom - Symtom o kriterier

Allmänt

En panikattack är en avgränsad, hastigt påkommande upplevelse av intensiv rädsla, skräck eller fruktan. Panikattacker tar sig uttryck i olika typer av symtom som yrsel, hjärtklappning, obehagskänsla i bröstet, svimningsattacker eller svårigheter att andas, och tolkas ofta av den drabbade personen som en kroppslig sjukdom.

Det ska också finnas en betydande beteendeförändring med anledning av attackerna (t ex beteenden som syftar till att undvika att få panikattacker, såsom undvikande av fysisk ansträngning eller andra situationer som personen har förknippat med panikattacker).

Panikattacker förekommer som delsymtom vid flera ångestsyndrom samt är vanligt vid depression. Exempelvis kan exponering för en social situation vid social fobi utlösa en panikattack. Ett vanligt missförstånd är att den typen av ångestattacker misstolkas som ett paniksyndrom.

Agorafobi innebär en uttalad rädsla eller ångest inför att befinna sig på flera olika platser. Ofta är det offentliga platser (t ex kollektivtrafik, trängsel, trånga utrymmen etc) där upplevelsen är att det är svårt att ta sig därifrån eller att det inte går att få hjälp ifall ångest eller andra genanta symtom skulle uppstå. Agorafobi är vanligt tillsammans med paniksyndrom men förekommer också enskilt. En stor förändring från DSM-4 till DSM-5 är att man har separerat paniksyndrom och agorafobi och diagnostiserar dem var för sig.

Det finns två diagnostiska system som används inom psykiatrin och med vilka diagnosen Paniksyndrom kan ställas: DSM-5 från Amerikanska Psykiatriska Föreningen och ICD-10 från Världshälsoorganisationen, WHOlänk till annan webbplats. Inom vården används ICD-10-systemets koder för rapportering till patientregistret (1,2).

DSM 5

DSM-5-systemet är vanligt förekommande i svensk psykiatri och det system som i praktiken används för att diagnostisera olika tillstånd.

Paniksyndrom 300.1

Diagnoskriterierna är organiserade från A-D, exempelvis:

A. Återkommande panikattacker.

B. Minst en av attackerna har under minst 1 månad åtföljts av ihållande oro eller ängslan för att få ytterligare attacker och/eller en betydande maladaptiv beteendeförändring med anledning av attackerna. Därtill kommer två uteslutningskriterier.

För fullständiga kriterier samt kriterierna för en panikattack, se MINI D5 (3).

Agorafobi 300.22

Diagnoskriterierna är organiserade från A-I, exempelvis:

A. Uttalad rädsla eller ångest inför minst två av följande situationer:

  1. Färdas med allmänna kommunikationsmedel
  2. Vistas på öppna platser
  3. Vistas inom slutna platser
  4. Stå i kö eller befinna sig i folksamling
  5. Vara utanför hemmet på egen hand

B. Personen fruktar eller undviker dessa situationer på grund av tankar om att det skulle vara svårt att ta sig därifrån om panikartade symtom skulle uppstå.

Därtill kommer tidskriterium > 6 månader samt en rad uteslutningskriterier.

För fullständiga kriterier, se MINI D5 (3).

ICD-10

I ICD-10länk till annan webbplats beskrivs diagnoserna mer övergripande (1):

F41.0 Paniksyndrom (episodisk paroxysmal ångest)

Ett obligat fenomen är återkommande attacker av svår panikångest, som är oförutsägbara då de inte är begränsade till särskilda situationer eller omständigheter. Liksom vid andra ångestsyndrom är de dominerande symtomen plötsligt insättande hjärtklappning, bröstsmärtor, kvävningskänslor, yrsel och overklighetskänslor (depersonalisation eller derealisation). Sekundärt uppträder ofta rädsla för att dö, att förlora kontrollen eller att bli sinnessjuk. Panikångest bör inte användas som huvuddiagnos om patienten är deprimerad vid tidpunkten då ångestanfallen startar. Under sådana omständigheter kan panikattackerna vara sekundära till depression (1).

F40.0 Agorafobi

En relativt väldefinierad grupp av fobier som innefattar rädsla för att lämna hemmet, gå i affärer, folksamlingar och offentliga platser eller att resa ensam med tåg, buss eller flyg. Panikångest uppträder ofta i förbindelse med agorafobi. Depressiva symtom, obsessiva symtom och sociala fobier är också vanligt förekommande delfenomen. Undvikande av den fobiska situationen är ofta ett framträdande drag och några agorafobiska patienter upplever endast ringa ångest då de klarar av att undvika de fobiska situationerna (1).

För mer utförlig beskrivning hänvisas till: The ICD -10 Classification of Mental and Behavioural Disorders-Clinical Descriptions and dianostic guidelines (pdf)länk till annan webbplats (4), samt för de fullständiga kriterierna till: The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders -Diagnostic criteria for research (pdf)länk till annan webbplats (5).

Dessa finns inte översatta till svenska.

Inga särskilda kriterier finns för barn och ungdomar i ICD-10 eller DSM-5 (1,2).

Publicerad: 2012/09/03 Senast uppdaterad: 2018/02/01