Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande
Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande

Paniksyndrom - Behandling o insatser

Hälso- och sjukvården bör


Hälso- och sjukvården kan

Grundlig information om tillståndet och dess behandling kan i sig verka ångestlindrande och utgör grunden för en allians för vidare behandling. Muntlig information bör alltid kompletteras med skriftlig samt hänvisning till relevanta webbplatser, såsom 1177länk till annan webbplats.

Rekommendera gärna självhjälpslitteratur, till exempel: "Ingen panik: Fri från panik- och ångestattacker i 10 steg med kognitiv beteendeterapi" av Per Carlbring och Åsa Hanell (13).

Åtgärder som riskerar att befästa sjukdomen, som beviljande av färdtjänst, boendestödjare utan adekvat handledning eller sjuk-/aktivitetsersättning utan rehabiliteringsplan, bör undvikas till förmån för aktiverande behandlingsinsatser.

KBT bör utgöra förstahandsalternativ för de flesta patienter eftersom effekten är likvärdig med läkemedel, mer bestående och förenad med mindre risk för biverkningar. Effekter av KBT och farmakologisk behandling är väsentligen likvärdiga och studier visar att 60-85 procent av patienterna uppnår symtomfrihet eller kliniskt signifikant förbättring. Läkemedel har en snabbare och mer panikblockerande effekt medan KBT bättre behandlar agorafobi-symtom samt skyddar bättre mot återfall efter avslutad behandling (12).

KBT-behandling innefattar: som

  1. Psykopedagogik
  2. Identifikation av katastroftankar som bidrar till negativa känslor och undvikande av situationer, som sedan testas med beteendeexperiment
  3. Kognitiv omstrukturering för att bryta den utvecklade onda cirkeln
  4. Framkallande av, och exponering för ångestväckande symtom, som yrsel och hjärtklappning, så kallad interoceptiv exponering
  5. Exponering för de ångestväckande situationerna
  6. Återfallsprevention

KBT ges individuellt, i grupp eller förmedlad via Internet. Internetbaserad KBT för Paniksyndrom är lättillgängligt i Stockholm. Patienten anmäler sig själv på 1177.se/E-tjänster länk till annan webbplatseller via Region Stockholms internetpsykiatrilänk till annan webbplats och kallas därefter för en snar läkarbedömning.

KBT-behandling bör ske med en manual med gott vetenskapligt stöd, exempelvis Mastery of Your Anxiety and Panic: Therapist Guide av Craske och Barlow (14). Manualen finns också beskriven i Barlows Clinical Handbook of Psychological Disorders (15).

Det vetenskapliga stödet för panikfokuserad psykodynamisk korttidsterapi är otillräckligt till begränsat, samt är mer resurskrävande än KBT, och bör bara erbjudas i undantagstillstånd. EMDR (Eye movement desensitization and reprocessing) har inte visat sig effektiv vid paniksyndrom.Tekniker och metoder som saknar dokumentation är bland annat hypnos, interpersonell psykoterapi (IPT), problemfokuserad terapi, stresshantering, kroppskännedom och psykoanalys.

Vid läkemedelsbehandling ska patienten informeras om vanliga biverkningar, eventuella insättningssymtom men också få information som ger en rimlig förväntan på effekt av behandlingen.

  • SSRI utgör förstahandsbehandling. Vid uteblivet behandlingssvar byt i första hand till annat SSRI. För läkemedelsval se under särskild flik, Kloka listan. Kliniskt så betraktas de olika SSRI preparaten som relativt likvärdiga i effekt även om några preparat är bättre studerade än andra.
  • Klomipramin (TCA) är väl dokumenterat och utgör ett alternativ till SSRI när det inte fungerar, förutsatt att potentiella biverknings-, interaktions- och toxicitetsproblem beaktas (10).
  • Venlafaxin, ett SNRI, är godkänt för behandling av paniksyndrom och är ett alternativ till SSRI, men har högre frekvens av biverkningar och utsättningssymtom (10).
  • Bensodiazepiner har kortsiktigt god symtomlindrande effekt men vid längre tids användning finns en stor risk för utveckling av allvarliga biverkningar i form av tolerans och beroende. Bensodiazepiner bör därför inte användas.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer: (pdf)länk till annan webbplats

Hälso- och sjukvården bör inte

Vid terapisvikt bör följande övervägas:

  • Tar patienten medicinen enligt ordination?
  • Överkonsumtion av alkohol, droger, kaffe?
  • Andra läkemedel (betastimulerare, hälsokostpreparat)?
  • Bedöm grad av samtidig depression och sömnstörning
  • Somatisk sjukdom?

Behandlingstid

Minst 6 månader, vid full remission långsam utsättning. Efter 6 månaders symtomfrihet med pågående antidepressiv behandling kan man försöka minska dosen eller trappa ut läkemedlet. Vid eventuell försämring höjer man dosen till föregående nivå. Läkemedelsbehandling kan bli flerårig (10).

Fysisk aktivitet har stöd vid behandling av depressioner. Litteraturen avseende effekt vid ångestsjukdomar är dock fortfarande begränsad. Fördelar torde finnas, särskilt vid somatisk samsjuklighet (främst metabola sjukdomar) där motion kan bidra till bättre hälsa (16).

Studier på behandling av barn och ungdomar med paniksyndrom saknas. Om den unga har panikattacker vid andra ångesttillstånd ska dessa kartläggas och tas upp i behandlingen.

Behandlingen bör innehålla psykoedukation om

  • vad panikattacker är
  • samband mellan tankar och beteenden
  • feltolkningar av kroppsliga symtom
  • hur beteenden som hyperventilation trappar upp rädslan
  • hur man tolkar kroppsliga signaler samt avslappningstekniker
  • omstrukturering av katastroftankar och exponering för inre sensationer

Läkemedelsverket anger att det finns otillräckligt vetenskapligt underlag som kan ligga till grund för att ge behandlingsrekommendationer för paniksyndrom hos barn och ungdomar.

Publicerad: 2012/09/03 Senast uppdaterad: 2018/02/01