Domän 11 - Säkerhet/skydd

Definition

Risk för fysiska skador på grund av miljöförhållanden som interagerar med individens resurser för anpassning och försvar, vilket kan äventyra hälsan.

Riskfaktorer

Yttre

• Fysiska faktorer (t.ex. byggnader, samhällsordning eller utrustning)
• Förändrad kognitiv funktion
• Förändrad psykomotorisk funktion
• Kontakt med giftiga kemikalier
• Näringsmässiga problem (t.ex. vitaminer eller typ av födoämnen)
• Osäkert transportsätt
• Vaccinationsnivå i samhället

Inre

• Biokemisk dysfunktion
• Dysfunktion i samverkande inre processer
• Dysfunktion i sinnesorganen
• Förändrad sensorisk uppfattning (t.ex. efter ryggmärgsskada eller diabetes)
• Förändrat känslomässigt läge
• Immun-autoimmun dysfunktion
• Malnutrition
• Muskeldysfunktion
• Nedsatt primärt försvar (t.ex. skadad hud)
• Ytterligheter avseende ålder

Kortsiktiga mål

• Att kartlägga de miljöförhållanden som skapar risk för skada hos patienten inom x-antal dagar.
• Att patienten är i en trygg miljö innan riskförebyggande åtgärder har utförts.

Långsiktiga mål

• Att det inte längre förekommer risk för fysiska skador.
• Att samtliga riskförebyggande åtgärder är vidtagna och samtliga riskfaktorer är kända.

Omvårdnadsåtgärder

Kartläggning

• Kartlägg grad av förvirring, abstinens, påverkan.
• Kartlägg miljön och identifiera vad som utgör risker för patienten samt skapa en säker miljö.
• Identifiera i vilka situationer patientens tillstånd kan öka risken för att skada sig. (12)

Psykoedukation

Arbeta pedagogiskt med patienten så att han/hon känner sig trygg och lugn och motivera till fortsatt behandling.

Aktivitet

Observera patientens beteende kontinuerligt.

Definition

Ett tillstånd som indikerar att en person kan bli fysiskt, känslomässigt och/eller sexuellt skadlig för andra.

Riskfaktorer

• Historia av indirekt våld
• Historia av våld mot andra
• Historia med hot om våld
• Historia med våldsamt antisocialt beteende
• Impulsivitet
• Neurologisk skada
• Psykotiska symtom

Kortsiktiga mål

• Patienten uppvisar ökad impulskontroll på avdelningen.
• Patienten är kapabel att frivilligt förflytta sig till ett mer stimuli fattigt område med hjälp av personal innan ett eventuellt utbrott.
• Patienten är kapabel att identifiera vad som föregår ilskan.

Långsiktiga mål

• Patienten uppvisar inget aggressivt beteende mot sig själv eller annan.
• Patienten kan klargöra för minst tre sätt att hantera aggression om den skulle uppkomma.
• Patienten har identifierat ”triggers” som utlöser våldsamt beteende.

Omvårdnadsåtgärder

Kartläggning

• BVC-skattning dag/kväll/natt.
• Tillsammans med patienten identifiera vad som utlöser aggressionen.
• Försök tillsammans med patienten hitta reducerande faktorer för patienten.

Psykoedukation

• Försök tillsammans med patienten hitta andra sätt att hantera frustration och ilska.
• Hjälp patienten att förstå att det sårar andra när man använder sig av våld.

Aktivitet

• Tala lugnande med den aggressive patienten.
• Ha en accepterande hållning gentemot patienten och försök att skapa en tillit.
• Erbjud gemensam fysisk aktivitet, promenad, eller liknande.
• Förebyggande strategisk stimuli reducering i patientens omgivning.

Definition

Medvetet självdestruktivt beteende som orsakar vävnadsskada i syfte att orsaka icke-fatal skada, för att uppnå spänningslindring.

Kännetecken

• Avskiljande (av kroppsdel)
• Biter sig
• För in objekt i kroppsöppningar
• Inandas skadliga ämnen
• Intar skadliga ämnen
• Klämmer åt en kroppsdel
• Plockar i sår
• River på kroppen
• Självorsakade brännskador
• Skrapar sig
• Skär sig på kroppen
• Slåss

Relaterade faktorer

• Autistisk person,
• Behov av snabb stressreducering
• Borderline personlighet
• Drogmissbruk
• Impulsiv
• Psykotiskt tillstånd

Kortsiktiga mål

• Patienten skadar inte sig själv eller andra.
• Att patienten söker upp personal om impulser att skada sig uppstår.

Långsiktiga mål

Patienten skadar inte sig själv eller andra.

Omvårdnadsåtgärder

Kartläggning

Observera patientens beteende.

Psykoedukation

• Visa på andra sätt att uttrycka ilska eller starka känslor.
• Om patienten skadar sig, ge inte positiv förstärkning.

Aktivitet

• Gör överenskommelse att patienten söker upp personal innan han/hon skadar sig själv.
• Erbjud andra möjligheter att få utlopp för starka känslor som till exempel fysisk aktivitet.
• Ibland kan miljön behöva anpassas så att personen inte kan skada sig.

Definition

Risk för självförvållad, livshotande skada.

Riskfaktorer

• Köpt skjutvapen eller tillgång till skjutvapen i hemmet
• Upprättar eller ändrar testamente, ger bort ägodelar
• Tidigare försök till självmord
• Impulsivitet, tydligt förändrat beteende och attityd
• Plötsligt euforiskt återhämtande efter kraftig depression
• Ekonomisk instabilitet
• Institutionalisering, förlust av självbestämmande eller oberoende
• Flertal självmord i omgivningen
• Splittrad familjesituation
• Sorg
• Hjälplöshet, hopplöshet
• Förlust av betydelsefull relation, bristande stödsystem, social isolering
• Ålder, omflyttning, pensionering
• Fysiska faktorer (kronisk smärta, fysisk sjukdom, dödlig sjukdom)
• Övergrepp under barndomen
• Hereditet
• Psykiatrisk sjukdom eller störning
• Missbruk av droger, lagliga problem
• Önskan att dö/hotar att ta livet av sig

Kortsiktiga mål

• Patienten söker upp personal när han/hon känner ett starkt behov att skada sig själv.
• Patienten kommit överens med personal (muntligt/skriftligt) att inte skada sig själv.
• Patienten skadar inte sig själv.
• Patienten känner sig trygg under inneliggande vårdtid med stöd av omvårdnadsåtgärder.

Långsiktiga mål

• Patienten uttrycker att han/hon vill leva.
• Patienten är kapabel att namnge två personer han/hon kan ringa om suicidtankar uppstår.
• Patienten är kapabel att beskriva minst ett alternativt sätt att hantera suicidtankar.
• Upprätthålla ett suicidkontrakt.
• Patienten har identifierat minst ett realistiskt mål för framtiden.

Omvårdnadsåtgärder

Kartläggning

• Fråga patienten om han/hon har tankar eller planer för att ta sitt liv.
• Observera och dokumentera patientens beteende och aktiviteter.
• Strukturerad suicidriskbedömning
• Kontrollera gemensamt med patienten läkemedelsförrådet i hemmet.

Psykoedukation

Göra korta överenskommelser, muntligt eller skriftligt, med patienten om att han/hon inte kommer att skada sig.

Aktivitet

• Ha en accepterande hållning gentemot patienten och försök att skapa tillit.
• Försäkra patienten att han/hon inte är ensam, att det finns hjälp, att krisen är tillfällig.
• Observera patienten oregelbundet, så att det inte går att förutsäga när patienten blir observerad.
• Ibland kan patienten behöva extra vak.
• Skapa en säker miljö, där saker som går att skada sig på tas bort.
• Förklara säkerhetsåtgärder kring patienten och att dessa görs av omtanke.
• Upprätta en krisplan tillsammans med patient och närstående. Den bör innehålla individuella varningssignaler och konkreta åtgärder.
• Förbered en smidig övergång till öppenvården. Planen ska vara förankrad hos patienten, närstående samt hos mottagande enhet.
• Fortsätt att söka kontakt även om patienten är avvisande eller apatisk. (Avvisande är en riskfaktor för suicid.)