Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande
Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande

Lindrig intellektuell funktionsnedsättning hos vuxna - Samsjuklighet

Samtidiga sjukdomar och andra funktionsnedsättningar

Intellektuell funktionsnedsättning förekommer ofta i kombination med andra funktionsnedsättningar. Även vanligt förekommande sjukdomar är viktiga att känna till.

Autism: Finns hos 10-30% av alla med intellektuell funktionsnedsättning, vanligare vid svårare former. Autism kan vara odiagnostiserat hos vuxna vars intellektuella funktionsnedsättning diagnostiserats i barndomen. Kombinationen innebär en svår, livslång funktionsnedsättning med behov av omfattande stödinsatser.

Adhd: Finns hos uppskattningsvis 10-20% av vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, vanligare vid vissa genetiska syndrom såsom Fragilt X, Prader-Willi, 22q11-deletionssyndrom och Downs syndrom. Adhd vid intellektuell funktionsnedsättning är troligen underdiagnostiserat och underbehandlat.

Fysiska funktionsnedsättningar: Till exempel rörelsenedsättning, syn- eller hörselnedsättning.

Epilepsi: Vanligare hos personer med intellektuell funktionsnedsättning än i befolkningen i övrigt. Ju svårare funktionsnedsättning desto högre förekomst av epilepsi.

Somatiska sjukdomar: Vanligt med låg grad av fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor, vilket ger en hög förekomst av fetma, diabetes, hypertoni och hjärt-kärlsjukdom. Genetiska syndrom innebär en starkt ökad risk för sjukdomar i vissa organ, exempelvis hjärtklaffel, gastroesofageal reflux och otiter vid Fragil X-syndrom och hypothyreos. osteoporos och tidig demensutveckling vid Downs syndrom. För mer information se Socialstyrelsens kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser, ovanliga diagnoserlänk till annan webbplats.

Psykisk sjukdom: Psykiatriska sjukdomar är vanligare bland personer med intellektuell funktionsnedsättning jämfört med den generella populationen. Exempelvis är förekomst av någon psykossjukdom i diagnosregister 8-9 gånger vanligare och depression eller ångestsyndrom 1,5-2 gånger vanligare. Intellektuell funktionsnedsättning tillsammans med autismspektrumdiagnos, adhd eller en kombination av dessa ger en förhöjd risk för suicidala beteenden och suicid. En studie av äldre personer med LSS-insats rapporterar 17% med psykisk sjuklighet jämfört 10% i jämnårig kontrollgrupp.

För att ställa rätt diagnos och behandla psykisk sjukdom hos personer med intellektuell funktionsnedsättning krävs bred kunskap om målgruppens fungerande och levnadsvillkor. Symtom och svårigheter relaterade till funktionsnedsättningen måste separeras från symtom på psykisk sjukdom som behöver behandlas med läkemedel och/eller psykiatrisk behandling. Instrument och behandlingsmetoder som är anpassade för personer med kognitiva och/eller kommunikativa svårigheter behöver ofta användas.

Problemskapande beteende: Våldsamt utagerande beteende är vanligare vid svårare intellektuell funktionsnedsättning men förekommer även vid lindrig sådan, särskilt i kombination med andra funktionsnedsättningar och/eller psykisk sjukdom. Större brister i kommunikationförmåga ökar risken för problemskapande beteende. Vid nytillkommen beteendeförändring:

  • Uteslut somatiska orsaker såsom epilepsi, smärta, vaxpropp etc.
  • Kartlägg tänkbara psykiatriska orsaker såsom ångest, depression, psykos etc.
  • Kartlägg patientens livssituation, om möjligt tillsammans med anhörig/personal:
    • Finns tillräckligt med stöd i vardagen? Bemötande, kommunikation etc.
    • Överkrav, understimulans, brist på meningsfull sysselsättning, fysisk aktivitet?
    • Förändringar i vardagen, boende, personal, familj, övriga relationer?
    • Eventuella utlösande händelser som gett oro, rädsla, ångest?
    • Tecken på tidig demensutveckling, särskilt vid Downs syndrom?
  • Om somatisk och psykisk orsak uteslutits: remittera till habiliteringscenter för hjälp med fortsatt kartläggning av det problemskapande beteendet.

Problembeteenden såsom våldsamhet eller självskadebeteende hos personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning i kombination med autism och/eller psykisk sjukdom hanteras i regel bäst genom psykiatrins samverkan mellan habilitering, kommunens personal, patienten och närstående, med stöd från primärvården. Vid svåra problemskapande beteenden finns möjlighet att remittera till VUB-teamet, ett tvärprofessionellt team i samarbete mellan psykiatri och habilitering specialiserat på intellektuell funktionsnedsättning och svåra beteendeproblem se VUB-teametlänk till annan webbplats.

Publicerad: 2011/10/17 Senast uppdaterad: 2019/11/28