Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande
Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande

Lindrig intellektuell funktionsnedsättning hos vuxna - Behandling och insatser

Intellektuell funktionsnedsättning medför rätt till anpassad skolgång inom särskola och rätt till LSS-insatser. Olika former av stödinsatser kan öka och bevara färdigheter, öka självständighet och livskvalitet samt minska risken för sekundära problem.

Se även fokusrapporten; Vuxna personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvårdlänk till annan webbplats och viss.nu: Vuxna personer med utvecklingsstörning i primärvårdlänk till annan webbplats.

Det finns ingen medicinsk behandling som minskar funktionsnedsättningen i sig. Alla personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver dock en ansvarig läkare för medicinsk uppföljning och behandling av somatisk och psykiatrisk sjukdom.

Funktionsnedsättningen i sig innebär ingen kontraindikation mot någon typ av medicinering, samtidigt som klinisk erfarenhet talar för att många patienter i denna grupp är mer känsliga för mediciner än andra är. Patienter med intellektuell funktionsnedsättning kan få såväl effekter som biverkningar av lägre medicindoser och paradoxala reaktioner förekommer. Samtidigt har målgruppen en hög föreskrivning av psykofarmaka, även utan psykiatrisk diagnos och polyfarmaci är vanligt. Läkemedelsgenomgångar är därför viktiga.

Behov kan finnas av psykologisk behandling inom första linjens psykiatri eller inom specialistpsykiatrin vid exempelvis ångesttillstånd eller depression. All psykologisk behandling måste ges med anpassning till patientens kognitiva nivå och kommunikationsförmåga. Exempel på sådana anpassningar är användning av kognitiva hjälpmedel, närstående/personal som stöd vid hemuppgifter, exponering i långsammare takt och ökat antal sessioner.

Vuxna med intellektuell funktionsnedsättning bör erbjudas insatser från landstingets habiliteringscenter för vuxnalänk till annan webbplats. Där kartläggs personens behov och en vårdplan upprättas. Målet för stödinsatserna är att underlätta vardagen samt skapa förutsättningar för delaktighet i samhället.

Kontakt kan initieras via remiss eller egen ansökanlänk till annan webbplats

Vid habiliteringscentren arbetar kuratorer, psykologer, logopeder, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, ibland specialpedagoger men inga sjuksköterskor eller läkare. Personalen arbetar med insatser riktade till patienten, till närstående och vid behov till personal i patientens närmiljö, till exempel gruppbostäder och dagliga verksamheter. Exempel på insatser som erbjuds av habiliteringen för vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsättning:

  • Psykoedukation: Information och utbildning om funktionsnedsättningen, dess konsekvenser samt stödinsatser till patient och närstående.
  • Samtalsgrupper med fokus på till exempel relationer och sexuell hälsa, transition/vuxenblivande.
  • Anhörigsamtal och syskongrupp.
  • Specifika insatser: av exempelvis psykolog eller kurator t ex kring föräldraskap; logoped t ex kring kommunikation; arbetsterapeut t ex för utprövning och förskrivning av hjälpmedel.
  • Habiliteringens resurscenterlänk till annan webbplats ger information och rådgivning om funktionsnedsättningar, samhällets stöd och kommunikativt samt kognitivt stöd. Utställning och visningsmiljö med kommunikativt och kognitivt stöd finns för patienter, anhöriga och personal.

I vårdplaneringen för vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ingår att kartlägga behov av stöd utanför sjukvården och att initiera detta, exempelvis:

Kommunala insatser enligt LSS: Personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning tillhör personkrets 1 och har rätt till exempelvis daglig sysselsättning och boende med särskilt stöd om de har behov av det. Behoven bedöms av kommunens LSS-handläggare. Den som får insatser enligt LSS har rätt till en individuell plan, som ska omfatta beslutade och planerade insatser från kommun, landsting och andra stödjande insatser. Kommunen ska arbeta för att insatserna i planen samordnas.

Personen ansöker själv om LSS-insatser, vid behov med stöd av närstående, god man eller personal. Ansökningsblankett finns på varje kommuns hemsida.

Tandvård: Personer som tillhör LSS:s personkrets har rätt till utökat tandvårdsstöd vilket innebär avgiftsfri munvårdsbedömning, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård inklusive behandling för en kostnad motsvarande öppen hälso- och sjukvård. Avgiften omfattas av högkostnadsskyddet. Kommunens LSS-handläggare utfärdar tandvårdsintyget. För den som bedömts tillhöra personkretsen men inte har pågående LSS-insatser kan till exempel en distriktssköterska utfärda intyget.

Stöd vid studier: Exempelvis Lärvux inom kommunenlänk till annan webbplats, eller folkhögskola med särskild inriktning mot personer med funktionsnedsättninglänk till annan webbplats.

Stöd i arbete: Hjälp att finna och behålla ett lämpligt yrkesarbete, ibland med stöd och anpassninglänk till annan webbplats. Ofta krävs ett samarbete med kommunens LSS-handläggare och med Försäkringskassan.

Försörjningsstöd: Via Arbetsförmedlingen, socialtjänsten eller Försäkringskassan. För information se Försäkringskassans stöd till personer med funktionsnedsättninglänk till annan webbplats.

God man/förvaltare: Ansökan till tingsrätten eller kommunens överförmyndare.

Stöd till närstående: Stöd och avlastning för anhöriga, stöd i föräldrarollen. Samarbete mellan BVC, förskola/skola, andra kommunala stödpersoner, primärvård, habilitering och psykiatrin kan bli aktuellt

ADL-bedömningar på begäran av till exempel Försäkringskassan, görs vanligen inom primärvårdsrehabilitering eller vid den psykiatriska enhet patienten har kontakt med.

Arbetsförmågebedömning som del i läkarutlåtande, görs vanligen vid den enhet där patienten har sin läkarkontakt.


Publicerad: 2011/10/17 Senast uppdaterad: 2019/11/28