Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande
Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande

Laboratorieanalyser av substanser vid beroendetillstånd - Internetdroger

Med så kallade internetdroger (3-5) (även ”designer drugs”, ”smart drugs”, ”legal highs”) avses syntetiska eller växtbaserade substanser med psykoaktiva effekter liknande till exempel cannabis, amfetamin eller LSD, men som i många fall (ännu) inte omfattas av en juridisk klassificering som narkotika eller hälsofarlig vara.

Följaktligen förekommer det att de saluförs öppet genom internethandel som lagliga alternativ till illegala droger. Priset för en missbruksdos är relativt lågt och substanserna skickas hem i diskreta postförsändelser och är därför lättillgängligt över hela landet. Den ökande försäljningen av dessa droger över internet har inneburit en ny och oroväckande drogtrend då aktuell lagstiftning inte är tillräckligt effektiv för att minska tillgången till dessa ofta mycket farliga drogsubstanser innan de har hunnit narkotikaklassats. Klassificering som narkotika innebär vanligen att den öppna försäljningen, och därmed också användningen, minskar kraftigt eller helt upphör.

Drogerna säljs under olika produktnamn, och ingående ämnen eller halter framgår inte alltid av innehållsförteckningen vilket medför uppenbara risker för överdosering. Innehållet i en och samma produkt kan dessutom variera över tiden. Målgruppen för internetdroger är främst ungdomar och unga vuxna, men internetdroger nyttjas även av erfarna narkotikamissbrukare som komplement eller alternativ till etablerade illegala droger.

Internetdroger är svåra att upptäcka vid rutinmässig traditionell drogtestning med snabbtest (urinstickor) då endast ett fåtal substanser kan påvisas. Det är därför viktigt att rutinerna för drogtestningen anpassas till dagens drogpanorama. Screening för droger har traditionellt gjorts med immunokemisk metod i avsikt att uppnå kostnadseffektivitet och snabb rapportering. Antalet droger för vilka kommersiella immunkemiska test saknas blir allt fler och detta utgör en begränsning i dess användbarhet i rutin.

En multikomponent metod för detektion av internetdroger används därför på missbrukslaboratorietlänk till annan webbplats vid Karolinska universitetssjukhuset. Denna metod är lämplig för screening av ett stort antal internetdroger.

Då utvecklingen av internetdroger är ständigt pågående (101 nya substanser under 2014) är utbudet av de substanser som analyseras på laboratoriet föränderligt. Listan över vilka substanser som ingår i analysen uppdateras regelbundet och återfinns på missbrukslaboratoriets hemsida. På grund av antalet nya substanser är ibland kunskaperna om de enskilda substanserna bristfälliga, varför det kan vara svårt att uttala sig tex om hur länge substansen går att påvisa efter intag.

Substanserna kan grovt grupperas utifrån kemisk struktur och farmakologisk verkan, där substanser i samma grupp ger en likartad symtombild (grupp 1–3). Droger som hamnar utanför dessa grupperingar har samlats i grupp 4–5, de representerar vitt skilda substanser som mestadels saknar gemensamma strukturella eller farmakologiska drag (3-5).

Grupp 1. Syntetiska kannabinoider, ”Spice”

De liknar den naturligt förekommande substansen tetrahydrokannabinol (THC), som är den verksamma beståndsdelen i cannabis. Symtombilden efter intag av syntetiska cannabinoider karakteriseras av illamående, trötthet, mydriasis, minnesstörningar samt förhöjd puls och förhöjt blodtryck.

Grupp 2. Syntetiska katinonderivat (MDPV, metkatinon, mefedron, flefedron, butylon och metylon)

De är besläktade med katinon, vilket är det viktigaste aktiva ämnet i blad från Catha edulis (missbrukas under namnet khat). Katinonderivat verkar centralstimulerande och har en toxicitet liknande den hos amfetamin och ecstasy med motorisk oro, mydriasis, hallucinationer, temperaturstegring, takykardi och hypertoni som mest framträdande symtom.

Grupp 3. Syntetiska tryptaminer

Det är en grupp molekyler som förekommer naturligt, till exempel psilocybin i svampar. En karakteristisk effekt av tryptaminer är mydriasis, men även agitation, illamående/ kräkning, takykardi och hallucinationer är vanligt förekommande.

Grupp 4. Avregistrerade eller utländska läkemedel (dextrometorfan, fenazepam)

Intag av dextrometorfan kan ge opiatliknande symtom (mios, medvetandesänkning och andningsdepression) men även hallucinationer och en känsla av att vara åtskild från sin egen kropp. Fenazepam är en bensodiazepin som kan ge mycket långdragna symtom med sluddrigt tal, dålig balans, konfusion, minnesstörningar och medvetandesänkning.

Grupp 5. Naturliga droger från växt- och svampriket (mitragynin och psilocin)

Mitragynin kommer från trädet Mitragyna speciosa som växer i Sydostasien och saluförs vanligen som "kratom". Mitragynin ger i låga doser centralstimulerande effekter och i höga doser opiatliknande symtom. Substansen har nyligen uppmärksammats i samband med ett flertal dödsfall som kopplats till en kratomprodukt ("krypton") som misstänks innehålla syntetiskt O-desmetyltramadol. Psilocybin förekommer huvudsakligen i svampar tillhörande släktet Psilocybe ("magic mushrooms", till exempel toppslätskivling). I kroppen omvandlas psilocybin snabbt till psilocin, som utövar den huvudsakliga psykoaktiva effekten. Psilocin ger hallucinationer, och andra vanliga symtom är yrsel, huvudvärk, oro, ångest och agitation.

Publicerad: 2014/02/03 Senast uppdaterad: 2019/03/01