Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande
Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom - EIPS - Omvårdnad

Omvårdnad vid EIPS

Personer som lider av emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) har ofta problem med mellanmänskliga relationer som kan se individuellt olika ut. Diagnosen och eventuella sociala implikationer ställer krav på vårdpersonalen att organisera omvårdnaden på ett sätt som gynnar en strukturerad och hälsofrämjande vårdvistelse. Tydlighet och förutsägbarhet är centrala aspekter för patientens välbefinnande och förmåga att tillgodogöra sig vården.

Heldygnsvård vid EIPS kan ha negativ effekt, särskilt vid komorbid självskadebeteende varför samarbete med öppenvård och närstående, med fokus på att vården ska bedrivas i öppenvård, är av särskild vikt vid EIPS.

Vidare vill vi avråda från följande insatser som är vanligt förekommande vid självskadebeteende men som saknar evidens och kan ha negativ, iatrogen effekt:

  • Isolering/avskiljning
  • Konstant övervakning, ”vak”
  • Bestraffning/indragning av rättigheter vid självskada
  • Manuellt/mekaniskt hindrande
  • Bältesläggning
  • Självskadekontrakt

Avdelningar inom heldygnsvården som ofta vårdar personer med EIPS med en komplex sjukdomsbild och allvarlig självdestruktivitet kan med fördel organisera vården runt patienterna i ett omvårdnadsteam med ett större antal kontaktpersoner (fyra till fem, istället för en till två). Av dessa ska alltid vara en i tjänst (åtminstone dag- och kvällstid) och ha mandat att besluta om vilka omvårdnadsåtgärder som ska användas i olika situationer i förhållande till respektive patient. Kontaktpersoner bör få särskild fortbildning och omvårdnadshandledning med fokus på EIPS.

Fokus på struktur, delat beslutsfattande, tydlighet och kontinuerlig information är grundläggande aspekter för en EIPS-inriktad vård.

Vid EIPS och självskadebeteende är dagliga aktiviteter, hög personaltäthet präglad av en omtänksam vaksamhet, frågvishet och specifik kunskap kring självskadebeteende av vikt för att förebygga självskade- och suicidhandlingar. Vidare tycks intermittent snarare än kontinuerlig övervakning (länk till rekommendation heldygnsvård vid självskada) minska risken för eskalerande självskada och suicidhandlingar.

Uppföljningar av försök med sinnestimulerande så kallade Lugna Rum inom psykiatrisk heldygnsvård visar lovande resultat, särskilt med fokus på att stödja egenvård och uppmuntra självreglering av känslor. På flera håll i världen erbjuder man självvald- eller brukarstyrd inläggning för personer bl.a. med EIPS. Inläggningarna sker som en omvårdnadsåtgärd vid hotande kris och i en anda av delat beslutsfattande mellan patient och omvårdnadspersonal. Självvald- eller brukarstyrd Inläggning har under 2015 i projektform påbörjats på flera platser i Sverige (se även Norra Stockholms Psykiatrins Halvårsrapport Självvald inläggning - En krisintervention för personer med emotionell instabilitet och självskadebeteende). Den här typen av vård kan på sikt förändra synen på avdelningsmiljöer och omvårdnadsinnehåll i psykiatrisk heldygnsvård (21,22).

Att arbeta med omvårdnadsdiagnoser har till syfte att systematisera omvårdnadsarbetet genom att avgränsa problemområden i mera hanterbara delar. Arbetssättet innebär att omvårdnadspersonalen tillsammans med patienten, identifierar och beskriver enskilda symtom, problem eller beteenden som ger upphov till lidande eller är hindrande för att uppnå mål och tillfredsställa behov.

Som en hjälp i omvårdnadsarbetet har NANDA (North American Nursing Diagnosis Association) under 2000-talet utvecklat standardiserade omvårdnadsdiagnoser kopplade till ett system av omvårdnadsåtgärder (Nursing Intervention Classification, NIC) och beskrivningar av önskvärda omvårdnadsutfall (Nursing Outcome Classification, NOC). Dessa system omfattar såväl somatiska, psykiska som sociala aspekter av ohälsa. Sedan 2011 finns en svensk version ”Omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA – definitioner och klassifikationer” som kom i ny upplaga 2015.

Diagnossystemet enligt NANDA är uppdelad i övergripande domäner som innefattar specifika omvårdnadsdiagnoser. Författarna till omvårdnadsdelen i föreliggande riktlinjer har valt ut de diagnoser som ansetts vara relevanta och användbara i omvårdnaden av personer med EIPS. Urvalsprocessens ambition har också varit att ta hänsyn till vårdsituationers transkulturella sammanhang. Det ligger inom sjuksköterskans ansvarsområde att sätta rätt omvårdnadsdiagnos i samarbete med patienten.

Omvårdnadsdiagnoserna är uppdelade i olika avsnitt som är rubricerade med Definition, Kännetecken, Relaterade faktorer, Kortsiktiga mål och Långsiktiga mål samt Omvårdnads-åtgärder.

Läs mer om arbetsprocessen och flödesschema enligt NANDA.

Kortsiktiga mål

  • När ett kortsiktigt mål har formulerats tillsammans med patienten, ska patienten och vårdpersonalen gemensamt bestämma tidpunkten för utvärdering.
  • Ett till tre förslag på kortsiktiga mål ges beroende på vilken omvårdnadsdiagnos det är.

Långsiktiga mål

  • Ett långsiktigt mål sträcker sig vanligen över en längre period, beroende på patientens individuella situation.
  • Ett till tre förslag på långsiktiga mål ges beroende på vilken omvårdnadsdiagnos det är.

Omvårdnadsåtgärd

  • Omvårdnadsåtgärderna kan delas in under följande underrubriker:
  • Kartläggning
  • Psykoedukation
  • Aktivitet

Nedan följer de NANDA-domäner och omvårdnadsdiagnoser som författarna ansett vara relevanta inom ramen för EIPS. Observera att det vid EIPS är av särskild vikt att samtliga åtgärder genomförs i öppenvården samt under slutenvårdsepisoder i samarbete med öppenvården. Siffrorna inom parentes avser Nandas diagnoskoder.

  1. NANDA International. Omvårdnadsdiagnoser - definitioner och klassifikation 2012-2014. 2nd ed. Lund: Studentlitteratur AB; 2013.
  2. Carpentio-Moyet LJ. Handbook of Nursing Diagnosis. 13th ed. Philadelphia: Lippincott, Williams &Wilkins; 2009.
  3. Townsend MC. Nursing Diagnoses in Psychiatric Nursing 8th ed. Philadelphia: F.A. Davis Company; 2011.
  4. Løkensgard I. Psykiatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund: Studentlitteratur; 2009.
  5. Varcarolis EM. Manual of Psychiatric Nursing Care Planning. 4th ed. St. Louis, Missouri: Saunders Elsevier; 2011.
  6. Lande RG, Gragnani C. Nonpharmacologic approaches to the management of insomnia. The Journal of the American Osteopathic Association. 2010 Dec;110(12):695-701. PubMed PMID: 21178150. Epub 2010/12/24. eng.
  7.  
  8. SBU. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av sömnbesvär hos vuxna - En systematisk litteraturöversikt 2010 [2014-12-05]. Available from: http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Behandling_somnbesvar_vuxna_fulltext.pdf.
  9. de Niet G, Tiemens B, van Achterberg T, Hutschemaekers G. Applicability of two brief evidence-based interventions to improve sleep quality in inpatient mental health care. International journal of mental health nursing. 2011 Oct;20(5):319-27. PubMed PMID: 21418492. Epub 2011/03/23. eng.
  10. de Niet G, Tiemens B, Hutschemaekers G. Can mental healthcare nurses improve sleep quality for inpatients? British journal of nursing. 2010 Sep 23-Oct 13;19(17):1100-5. PubMed PMID: 20871513. Epub 2010/09/28. eng.
  11. Townsend MC. Essentials of Psychiatric Mental Health Nursing: Concepts of Care in Evidence-Based Practice. 6th ed: F.A. Davis Company; 2014.
  12. Latour JM, Albarran JW. Privacy, dignity and confidentiality: a time to reflect on practice. Nursing in critical care. 2012 May-Jun;17(3):109-11. PubMed PMID: 22497913.
  13. Mayers P, Keet N, Winkler G, Flisher AJ. Mental health service users' perceptions and experiences of sedation, seclusion and restraint. The International journal of social psychiatry. 2010 Jan;56(1):60-73. PubMed PMID: 20053723.
  14. Sarris J, Moylan S, Camfield DA, Pase MP, Mischoulon D, Berk M, et al. Complementary medicine, exercise, meditation, diet, and lifestyle modification for anxiety disorders: a review of current evidence. Evidence-based complementary and alternative medicine : eCAM. 2012;2012:809653. PubMed PMID: 22969831. Pubmed Central PMCID: 3434451. Epub 2012/09/13. eng.
  15. Ottosson JO. Psykiatri. 7th ed. Stockholm: Liber AB; 2009.
  16. Shah LB, Klainin-Yobas P, Torres S, Kannusamy P. Efficacy of psychoeducation and relaxation interventions on stress-related variables in people with mental disorders: a literature review. Archives of psychiatric nursing. 2014 Apr;28(2):94-101. PubMed PMID: 24673782.
  17. Lunney M. Stress overload: a new diagnosis. International journal of nursing terminologies and classifications : the official journal of NANDA International. 2006 Oct-Dec;17(4):165-75. PubMed PMID: 17117946.
  18. Clarke DE, Brown AM, Griffith P. The Broset Violence Checklist: clinical utility in a secure psychiatric intensive care setting. Journal of psychiatric and mental health nursing. 2010 Sep;17(7):614-20. PubMed PMID: 20712684.
  19. Van de Sande R, Noorthoorn E, Wierdsma A, Hellendoorn E, van der Staak C, Mulder CL, et al. Association between short-term structured risk assessment outcomes and seclusion. International journal of mental health nursing. 2013 Dec;22(6):475-84. PubMed PMID: 23841809.
  20. Beer MD, Pereira S, Claton C. Psychiatric Intensive Care. London: Greenwich Medical Media London; 2001.
  21. Stockholms läns landsting. Regionalt vårdprogram. Suicidnära patienter. http://www1.psykiatristod.se/Psykiatristod/Psykiatriprogram/Suicidnara-patienter/2010.
  22. James, K., Stewart, D., & Bowers, L. (2012). Self-harm and attempted suicide within inpatient psychiatric services: A review of the Literature. International Journal of Mental Health Nursing, 21(4), 301–309.
  23. Bowers, L., Dack, C., Gul, N., Thomas, B., & James, K. (2011). Learning from prevented suicide in psychiatric inpatient care: An analysis of data from the National Patient Safety Agency. International Journal of Nursing Studies, 48(12), 1459–1465. doi:10.1016/j.ijnurstu.2011.05.008

Övrig litteratur

Andrews, G. (2003). Locating a geography of nursing: space, place and the progress of geographical thought. Nursing Philosophy, 4, 231–248.

Benzein E., Hagberg, M. & Saveman, B I. (2008) Being appropriately unusual - a challenge for nurses in health promoting conversations with families. Nursing Inquiry, 15, 106-115.

Björkdahl, A. (2015) Projekt Lugna Rummet 2011-2014, slutrapport. Stockholms läns landsting.

Brain, C. (2014) (red) Integrerad Psykiatri: Case management i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Crane-Ross, D., Lutz, W. J. & Roth, D. (2006). Consumer and case manager perspectives of service empowerment: relationship to mental health recovery. Journal of Behavioral and Health Services Research, 33(2), 142-155.

Edvardsson, D., Sandman, P.O. & Rasmussen, B. (2005). Sensing an atmosphere of ease: a tentative theory of supportive care settings. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 19, 344–353.

Edberg, A.K. & Wjik, H. (2014) Omvårdnadens grunder – hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, K. (1994) Den lidande människan. Stockholm: Liber.

Falloon. I., Fadden, G., Borell, P., Kärräng, L., Ivarsson, B. & Malm, U. (1997) Integrerad psykiatri. Värnamo: Psykologia.

Helleman, M, Goossens, PJ. Kaasenbrood, A. & van Achterberg, T. (2014a) Evidence Base and Components of Brief Admission as an Intervention for Patients With Borderline Personality Disorder: A Review of the Literature Perspectives in Psychiatric Care, 50: 65–75.

Helleman, M, Goossens, PJ. Kaasenbrood, A. & van Achterberg, T. (2014b) Experiences of patients with borderline personality disorder with the brief admission intervention: A phenomenological study International Journal of Mental Health Nursing, 23: 442–450.

Jansson I, Gunnarsson B, Björklund A, Brudin B & Perseius KI. (2014) Problem-Based Self-care Groups versus Cognitive Behavioural Therapy for Persons on Sick Leave Due to CommonMental Disorders: A Randomised Controlled Study. Journal of Occupational Rehabilitation, June 28 (E-pub ahead of print)

Krantz, Å (2015) Särskilda omvårdnadsinsatser i psykiatrisk heldygnsvård för patient med allvarligt och komplext självskadebeteende. En intervjustudie kring vårdpersonalens erfarenheter. Examensarbete i omvårdnad, avancerad nivå. Röda Korsets Högskola

Koloroutis, M. (2004). Relationship-Based Care: A Model for Transforming Practice. Minneapolis, MN: Creative Health Care Management.

Lindholm, L. & Eriksson, K. (1993) To understand and alleviate suffering in a caring culture. Journal of Advanced Nursing, 18: 1354-1361.

Linehan MM (1993) Cognitive - Behavioral Treatment of Borderline Personality Disorder, New York; Guilford Press.

Manthey, M., Ciske, K., Robertson, P. & Harris, I. (1970). Primary nursing: A return to the concept of "my nurse" and "my patient". Nursing Forum 9 (1): 65–84.

Megens, Y & Van Meijel, B (2006) Quality of life for long-stay patients of psychiatric hospitals: a literature study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 13; 704-712.

Meiers, J. & Tomlinson, P. (2003) Family-nurse co-construction of meaning: a central phenomenon of family caring. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17, 193-201.

Miller, W. R. & Rollnick, S. (2002). Motivational interviewing. Preparing people for change. New York: The Guilford Press.

National Institute for Mental Health in England (2003) Personality disorder: No longer a diagnosis of exclusion. www.nimhe.org.uk.

North American Nursing Diagnosis Association (2014) Omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA – definitioner och klassifikationer 2012-2014. Lund: Studentlitteratur.

Perseius, K.I., Öjehagen, A., Ekdahl, S., Åsberg, M. & Samuelsson, M. (2003). Treatment of suicidal and deliberate self-harming patients with Borderline personality disorder using dialectical behavioural therapy – the patients’ and the therapists’ perceptions. Archives of Psychiatric Nursing, 17(5), 218–227.

Perseius, K.I., Ekdahl, S., Åsberg, M. & Samuelsson, M. (2005). To tame a volcano: patients with Borderline personality disorder and their perceptions of suffering. Archives of Psychiatric Nursing, 19(4), 160–168.

Perseius KI (2012) Att tämja en vulkan – om emotionell instabilitet och självskadebeteende. Lund: Studentlitteratur.

Sharac J, McCrone P, Sabes-Figuera R, Csipke E, Wood A & Wykes T (2010) Nurse and patient activities and interaction on psychiatric inpatients wards: A literature review. International Journal of Nursing Studies. 47: 909-917.

Svedberg, P., Jormfeldt, H. & Arvidsson, B. (2003). Patients' conceptions of how health processes are promoted in mental health nursing. A qualitative study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 10(4), 448-456.

Thomas L, McColl E, Priest J, Bond S. (1996) The impact of primary nursing on patient satisfaction. Nursing Times. 4(22):36-38

WHO. (1984). Health Promotion: A Discussion Document on the Concept and

Principles. Geneva.

Wright, L.M. & Leahey, M. (2005) Nurses and Families: A guide to family assessment and intervention. 4th ed. Philadelphia: F.A. Davis.

Författare till omvårdnadsdelen:

Kent-Inge Perseius, ass. professor, docent, specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård, och
Joachim Eckerström, projektledare Självvald inläggning vid emotionell instabilitet, specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård

Publicerad: 2016/12/15 Senast uppdaterad: