Dysmorfofobi - Behandling o insatser

Alla patienter bör erhålla grundläggande information om tillståndet och dess möjliga behandlingsalternativ. Svenska riktlinjer för vuxna saknas, men BUP Stockholm har 2015 publicerat riktlinjer för barn och ungdomlänk till annan webbplats. Brittiska NICE (National Institute for Clinical Excellence) rekommenderar i första hand behandling med:

  • KBT (kognitiv beteendeterapi) som innehåller ERP (exponering med responsprevention)

eller

  • SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) (30)

I svårare fall rekommenderas redan inledningsvis kombinationsbehandling SSRI/KBT. (30)

Om tankar på plastikkirurgiska ingrepp föreligger bör detta starkt avrådas ifrån, då det sällan ger någon lindring i tillståndet och inte ökar sannolikheten att bli symtomfri (9).

KBT-behandling vid dysmorfofobi består av exponering med responsprevention, med i vissa fall även inslag av kognitiva tekniker (31).

Exponering innebär att utsätta sig för situationer som vanligtvis undviks. Responsprevention innebär att patienten ska minska på eller upphöra med de tvångsmässiga beteenden som vanligtvis förekommer vid dysmorfofobi, så som att se ned i marken, spegla sig, kamouflera sig med kläder och sminkning etc.), be om försäkringar kring sitt utseende, jämföra sitt utseende med andra.

Enligt en nyligen publicerad metaanalys (32) erhåller 45 till 50 procent av patienterna kliniskt signifikant förbättring av KBT. Detta är lägre än till exempel i studier på tvångssyndrom, där 60 till 80 procent upplever effekt.

De farmakologiska behandlingar som har starkast stöd är SSRI och det tricykliska läkemedlet klomipramin (30). Samtliga SSRI har gett effekt i oblindade läkemedelsstudier. (33) Två randomiserade prövningar har genomförts, där fluoxetin (34) och klomipramin (35) visat effekt jämfört med kontrollgruppen. Patienter som fortsätter med SSRI i mer än sex månader visar fortsatt förbättring och lägre risk för återfall jämfört med om medicinen byts ut mot placebo (36), vilket visar vikten av att inte avsluta läkarbehandlingen för tidigt.

Överlag upplever ca två tredjedelar av patienterna kliniskt signifikant svar på läkemedel. (36) (37) Högre dosering än vid depression - upp till rekommenderad maximal dos enligt FASS eller över - behövs ofta. (37)

De flesta patienter som använder SSRI upplever milda och/eller övergående biverkningar. Det är dock viktigt att informera om risk för till exempel initial ångestförstärkning, trötthet, viktuppgång, sömnsvårigheter, anorgasmi, och minskad sexuell lust.

Vid utebliven effekt av ett SSRI och/eller biverkningar bör i första hand ett annat SSRI provas.

Klomipramin har generellt högre biverkningsfrekvens än SSRI och är därför ett andrahandsval.

För läkemedelsval se under särskild flik, Kloka listan.

Tillägg av antipsykotiska läkemedel till SSRI har begränsad evidens vid dysmorfofobi (38), och få patienter upplever effekt. Dock finns vissa resultat som tyder på att upp till hälften av patienterna får effekt genom tillägg av buspiron (39), som också vanligtvis är ett väl tolererat läkemedel.

Kombinationen av KBT och SSRI är inte studerad för just dysmorfofobi. Erfarenheten från andra OCD-spektrumtillstånd tyder dock på att det inte finns något som motsäger kombinerad behandling, utan snarare att en del patienter svarar bättre jämfört med enskild behandling. (30)

Svenska OCD-förbundet: www.ocdforbundet.selänk till annan webbplats

Publicerad: 2017/05/01 Senast uppdaterad: