Dopning av anabola androgena steroider - Symtom och kriterier

Allt bruk av anabola androgena steroider (AAS) är att betrakta som missbruk då det saknas medicinsk indikation.

AAS används

  • För att öka prestationsförmågan
  • För att stärka självkänslan
  • För att uppnå estetiska mål

Tecken som kan leda misstankarna till missbruk av AAS, samt biverkningar som kan behöva utredas

  • Snabb och kraftig viktökning
  • Muskulös kroppsbyggnad
  • Oproportionerlig muskelutveckling, framför allt omkring bröst, nacke och skuldror
  • Kraftig akne, framför allt rygg, skuldra och bröst
  • Striae (hudbristningar) vanligtvis mellan stora bröstmuskeln och biceps, men det förkommer även på rygg och lår
  • Ökad kroppsbehåring
  • Gynekomasti (bröstkörtelförstoring)
  • Förändrad sexlust, ofta minskad sexlust, särskilt efter avslutad AAS användning, normaliseras dock över tid
  • Erektil dysfunktion
  • Androgent håravfall
  • Hjärtproblem (högt blodtryck, störning av lipidmönster, hjärtklappning)
  • Leverpåverkan (ffa oförklarliga levertransaminasstegringar)
  • Lokala reaktioner vid injektionsstället (svullnad, rodnad, ömhet) eller abcessbildning
  • Sen- och muskelbristningar (ffa bicepsrupturer och ruptur av pectoralismuskeln)
  • Testikelatrofi (krympande testiklar, sekundärt till minskad spermatogenes)
  • Fertilitetsproblem

Specifika tecken hos kvinnor vid AAS-missbruk

  • Menstruationsrubbningar
  • Basröst, irreversibel
  • Klitorisförstoring, irreversibel
  • Ökad skäggväxt och kroppsbehåring, långsam återgång
  • Fertilitetsproblem

AAS-missbruket är det kvantitativt största problemet inom dopingen. Den typiske användaren är en man (17–30 år) som oftast tränar styrketräning och missbrukar ett eller flera AAS-preparat, samtidigt användande av tillväxthormon, antiöstrogener/aromatashämmare, insulin, sköldkörtelhormon förekommer frekvent i missbruket. Mikrodoping, dvs lågdosmissbruk har ökat i omfattning och innebär att dopingpreparat tas i mindre doser inte primärt för att öka muskelmassan utan för att öka välbefinnandet. Ses vanligare hos medelålders män. Ibland kategoriseras personer som missbrukar AAS som antingen esteter (framför allt gymbesökare och kroppsbyggare), atleter eller våldsverkare (som ägnar sig åt kriminell verksamhet). Därutöver finns andra kategorier, exempelvis personer som är beroende av narkotika och blandar detta med AAS.

Anabola androgena steroider (AAS)
På den illegala marknaden förekommer ett tjugotal AAS -preparat. Tanken att man skulle kunna separera anabola och androgena effekter är till största delen fel då alla AAS-preparat ger androgena effekter. AAS är antingen kroppsegna (endogena = testosteron) eller syntetiserade (exogena) och snarlika de kroppsegna till sin struktur.

De vanligaste preparaten som används är testosteron som olika estrar.

Skriv tabellbeskrivning här

PERORALA PREPARAT


INTRAMUSKULÄRA PREPARAT


Verksam substans

Handelsnamn

Verksam substans

Handelsnamn

metandrostenolon

"Ryssfemmor" Dianabol

testosteron (kopplat till olika salter: cypionat, enantat, proprionat, undekanoat

Sustanon, Testoviron depot Nebido

stanozolol

Winstrol

nandrolon

Deca-Durabol

oxandrolon

Anavar

boldenon

Equipoise

oxymetolon

Anadrol

trenbolon

Parabolan

Blandmissbruk är vanligt
En typisk AAS-användare kombinerar oftast AAS med andra substanser och droger för att öka effekten och minimera icke önskvärda effekter. Samtidigt beroende av amfetamin, alkohol och bensodiazepiner är vanligt förekommande.

Alkohol
Alkohol och AAS är en vanlig kombination. Man har sett att kombinationen kan ge en ökad aggressionsnivå och en sänkning av impulströskelnivån.

Antiöstrogener och aromatashämmare
Dessa preparat missbrukas för att minska risken för gynekomasti och för att få igång den kroppsegna testosteronproduktionen efter avslutad kur. Som enskilda preparat för doping har dessa mindre missbrukspotential då testosteronnivåerna som erhålls sällan ökar mer än 50%. Östrogen står för en del av den feedbackhämning som reglerar hypothalamus och hypofysens insöndring av gonadotropiner (LH, luteiniserande hormon och FSH, follikelstimulerande hormon). Vid tillförsel av antiöstrogen eller aromatashämmare blockeras effekten av östrogen respektive bildningen av östrogen och därmed ökar testiklarnas testosteronproduktion sekundärt till ökningen av gonadotropininsöndringen.

Clenbuterol
Clenbuterol är en betareceptorstimulerare, som endast är godkänd som veterinärläkemedel. Den verkar fettförbrännande. Toleransutveckling på receptornivå är känd bland missbrukare.

Efedrin
Efedrin missbrukas främst av dem som vill öka kroppens nedbrytning av fett. En läkemedelsklassning infördes 2005 på grund av den stora mängden efedrin i kosttillskott.

Dinitrofenol (2,4 - Dinitrofenol, DNP)
DNP verkar som en kraftfull fettförbrännare genom att frikoppla elektrontransportkedjan vilket ger upphov till värmeutveckling och fettförbränning istället för produktion av energiföreningen ATP. Kan ge livshotande hjärtsvikt.

Gonadotropiner
Human Chorionic Gonadotropin, hCG, (Pregnyl) stimulerar Leydig-cellernas produktion av testosteron i testiklarna, på samma sätt som LH.

IGF-1(Insulin-like growth factor 1)
Intas för ökad muskelmassa. Kan ge upphov till tillväxt av akrala organ samt intravicerala organ vid hög dos. Ökar även risken för att utveckla diabetes mellitus typ 2.

Insulin
Missbrukas för att underlätta för kroppens muskler och fettvävnad att ta upp glukos från blodet samtidigt som det hämmar nedbrytningen av proteiner. Missbrukas oftast i kombination med tillväxthormon.

Kosttillskott
Det är vanligt att personer som tränar använder kosttillskott som komplement till sin kost, för utökad muskelmassa eller för viktreducering. Kosttillskott som är aktuella innehåller i huvudsak stora mängder protein (eller aminosyror). Det finns idag inga kontroller av kosttillskott och studier har visat att innehållet ofta inte stämmer överens med innehållsdeklarationen eller att de kan innehålla otillåtna substanser till exempel AAS eller ämnen som anses ha en testosteronökande verkan. Kosttillskott kan vara en inkörsport till AAS-missbruk.

Läkemedel
Missbrukas ofta för att minimera bieffekter eller för att höja effekterna av AAS. Exempel är sömnmedel, lugnande, smärtstillande, antiinflammatoriska, potenshöjande, antidepressiva, ångestdämpande och vätskedrivande medel.

Narkotika
Narkotika missbrukas ofta i samband med AAS. Amfetamin och kokain missbrukas för att hålla eller minska vikten, cannabis för att bli lugnare och gå ned i varv efter hårda träningspass.

Prohormoner
Är förstadier till könshormonerna eller tillväxthormon testosteron eller IGF-1.

Sköldkörtelhormon
Framförallt trijodtyronin (T3) missbrukas hos kvinnor för att öka förbränningen och därmed gå ned i vikt.

Synefrin
Centralstimulerande ämne som till strukturen påminner om efedrin och ofta används som viktminskningspreparat.

Tillväxthormon
Tillväxthormon (GH) missbrukas främst för sina anabola och fettförbrännande effekter. Uppfattas även ha positiv effekt på muskel- och senrupturer. Ännu saknas bevis för att GH i missbruksdoser ensamt har effekt på muskelstyrka, utöver den som erhålls via regelrätt träning och diet. GH tycks dock ha synergistiska effekter i kombination med AAS och ensamt stimulera kollagensyntesen. Högre doser innebär insulinresistens och utveckling av diabetes mellitus typ 2 då GH stimulerar insöndringen av IGF-1.

  • Dopingmedel används oftast i så kallade kurer som omfattar flera veckor (4-8 veckor) eller flera månaders regelbundet missbruk med återkommande uppehåll eller som kontinuerligt användande.
  • Ett mer sporadiskt missbruk förekommer också.
  • Generellt missbrukas flera preparat samtidigt i varierande sammansättning, sk stacking.

Majoriteten upplever en rad positiva effekter av preparaten, särskilt under början av en kur, medan en rad allvarliga och oönskade effekter/biverkningar av fysisk och/eller psykisk karaktär kan drabba den enskilde individen i alla faser av missbruket beroende på personlighet och omständligheter. Sekundärt påverkar det även människor i missbrukarens närhet, samhället i stort, sjukvården och rättsväsendet. Eftersom AAS-missbruk är olagligt finns det anledning att dölja sitt missbruk för omgivningen. Detta kan vara en av förklaringarna till svårigheterna att identifiera dessa individer i sjukvården, då personen söker för symtom som är kopplade till ett AAS-missbruk. En annan förklaring är att missbruket är ett tämligen nytt fenomen och symtomen ännu är relativt okända. Det kan också finnas en felaktig föreställning att alla personer som missbrukar AAS är aggressiva, vilket kan vara vilseledande.

Androgener och AAS
Androgenerna verkar via androgenreceptorn, som i varierande mängd finns i nästan alla organ. En del androgeneffekter medieras också via östrogenreceptorer, eftersom testosteron delvis omvandlas till östrogen genom enzymet aromatas. Androgener (testosteron och dihydrotestosteron (DHT)) är centrala för utvecklingen och mognaden av gonader, prostata, sexualfunktion m.m. Androgenerna har också en viktig funktion i icke-reproduktiva organ såsom ben, fettväv, skelettmuskler, hjärna, lever och njurar. Androgener är relaterade till risken för vissa sjukdomar, exempelvis godartad prostataförstoring.

Testosteron är den viktigaste endogena androgenen. En man producerar 5 - 10 mg och en kvinna cirka 0,3 mg testosteron per dygn. Testosteron omvandlas i kroppen bland annat till det ännu mer potenta DHT. Alla övriga nedbrytningsprodukter av testosteron har i allmänhet en svagare androgen effekt. Vissa försteg till testosteron, till exempel androstendion och dehydroepiandrosteron (DHEA) har en svag androgen effekt och har därmed också missbrukspotential om än svag sådan.

Effekter av AAS

  • Stimulerar muskeltillväxten och ökar därmed muskelmassan och styrkan utöver den effekt som fås via träning.
  • Ger en ökning av antalet cellkärnor per muskelfiber, en ökning som kan kvarstå flera år efter avslutat AAS-missbruk.
  • Gör det möjligt att öka träningsfrekvensen genom att minska musklernas behov av vila. Sannolikt medierar AAS även en antikatabol effekt via bindning till kortisolreceptorn, samt vissa effekter via östrogenreceptorn.

ICD-10 rapportering
Huvuddiagnos: F55.9, anger missbruk av icke-beroendeframkallande substans (steroider, hormoner). AAS-missbruk faller under psykiatridiagnoser, under missbruk av icke beroendeframkallande substanser. I underrubriker till F 55 finns steroider och hormoner som exempel. Eftersom en av de direkta effekterna av AAS är hypogonadism (hypogonadotrop hypogonadism) under en viss tid blir detta en vanlig bidiagnos (E23.0). Liksom diagnosen erektil dysfunktion (F52.2) och/eller minskad libido (F52.0).

Andra tillstånd som är aktuella i samband med diagnossättande utan säker kausalitet till AAS-missbruket är till exempel depression, psykisk instabilitet, våldsamhet och paranoida drag som ofta hänger samman med sidomissbruk eller personlighetssyndrom. Dessa bör även finnas med när vårdtillfället rapporteras.

Huvud- och bidiagnos kan skifta beroende på anledning till sjukvårdskontakten.

Publicerad: 2019/10/29 Senast uppdaterad: 2019/10/29