Beroende bland ungdomar - Risk- och skyddsfaktorer

Det finns en tydlig koppling mellan identifierade riskfaktorer och sannolikhet för att utveckla ett missbruk. På samma sätt finns en tydlig koppling mellan skyddande faktorer och deras förmåga att minska betydelsen av riskfaktorer och därmed minska risken för en missbruksutveckling. Nedan följer några exempel.

Riskfaktorer gällande ungdomar med risk för alkohol- och narkotikamissbruk


Individnivå

  • Alkoholdebut före 14 års ålder är en robust riskfaktor för alkoholmissbruk senare i tonåren och i vuxen ålder
  • Tidig debut i normbrytande beteende
  • Hereditet för missbruk/beroende i biologisk ursprungsfamilj eller hos fosterföräldrar
  • Personlighetsmässiga faktorer som spänningssökande alternativt monotoniundvikande, låg impulskontroll, depression och / eller ångest, aggressivitet och antisocial personlighet

Interpersonell nivå

  • Bristande tillsyn av barnet/ungdomen, inkonsekvent uppfostran, konflikter i familjen eller missbruk hos föräldrar och/eller syskon
  • Umgänge med kamrater som använder droger och/eller är kriminella
  • Bristande skolprestationer, lågt engagemang/låga ambitioner i skolan samt skolk och avhopp från skolan
  • Avsaknad av prosociala fritidsaktiviteter

Faktorer i samhället

  • Sämre socioekonomiska förhållanden
  • En positiv inställning i närmiljön till alkohol och droger
  • Tillgänglighet till alkohol och droger

Skyddsfaktorer gällande ungdomar med risk för alkohol- och narkotikamissbruk


Individnivå

Goda kognitiva, psykologiska, attitydmässiga, sociala och utvecklingsmässiga egenskaper

Interpersonell nivå

  • Goda föräldrafärdigheter
  • Prosociala kamrater
  • Stark anknytning till skolan
  • Prosociala fritidsaktiviteter

Faktorer i samhället

  • Närsamhället förmedlar ett gott lag – regel och normsystem
  • Svårtillgänglighet vad gäller alkohol och narkotika

Resonemanget om risk och skyddsfaktorer bygger på sannolikheter för en framtida utveckling. Därför ska man inte se resonemangen som absoluta – det vill säga att om en viss mängd riskfaktorer finns så är det en garanti för en missbruksutveckling utan en riskökning. Ingen särskild riskfaktor är nödvändig eller avgörande för en missbruksutveckling utan man ska se det som att risken för missbruksutveckling utgörs av den samlade risktyngden hos en ungdom. Denna risktyngd bestäms av hur många riskfaktorer som föreligger och hur många skyddade mekanismer som är i spel vid varje given tidpunkt under ungdomens levnad. I dessa sammanhang brukar också begreppet resilience nämnas, ett slags inneboende förmåga att stå emot belastningar, stress och omvärldstryck samt förmåga att på ett funktionellt sätt återhämta sig från dessa belastningar. I Sverige brukar vi benämna dessa individer som maskrosbarn. Det står dock klart att dessa förmågor ska ses som skyddsfaktorer och bedömas som sådana. Denna typ av individuella förmågor tycks kunna skydda individen från en rad olika negativa utvecklingsvägar trots en betydande ansamling av riskfaktorer och blir därför viktiga att bedöma om de föreligger hos individen. Det är också välbelagt i litteraturen att risk- och skyddsfaktorer som identifierats är i all praktisk mening de samma för alkohol/drogmissbruk, kriminalitet, våldsutövande och svårigheter i skolanpassning samt utvecklande av psykiatrisk sjuklighet (2-4).

Risk och skyddsfaktorer samverkar kumulativt, det vill säga att de adderar till varandra, i olika faser i barns och ungdomars liv. En riskfaktor som infinner sig tidigt, till exempel aggressivt beteende hos barnet, kan leda till skolmisslyckande vilket kan leda till ökat umgänge med antisociala kamrater vilket i sin tur ökar risken ytterligare för missbruk/beroende. På samma sätt kan anhopningar av skyddsfaktorer minska risken för framtida missbruk, som nämnts tidigare, och som förtjänar att understrykas, ingen enskild faktor är vare sig nödvändig eller avgörande för en missbruksutveckling (2-4).

Publicerad: 2014/02/03 Senast uppdaterad: 2018/10/01