Beroende bland ungdomar - Allmänt

Missbruk bland barn och ungdomar skiljer sig mycket från missbruk bland vuxna i både karaktär, omfattning och hur behandling utformas och genomförs. Av den anledningen behöver området ”missbruk bland ungdomar” lyftas upp som en separat del av problemområdet missbruk.

Missbruk bland ungdomar är ofta av multimodal karaktär, vilket innebär att samspelande faktorer inom det psykologiska, psykiatriska och det sociala området påverkar den unges missbruksförhållande och således också de behandlingsinterventioner som sätts in.

Alkohol- och substansmissbruk hos ungdomar associeras med

  • psykisk ohälsa
  • riskbeteenden såsom våldsamt och kriminellt beteende, skolmisslyckanden och sexuellt riskbeteende
  • ett antal psykiatriska störningar hos unga
  • att ungdomar med psykiatrisk samsjuklighet inte är en minoritet bland missbrukande ungdomar

Den internationella litteraturen konstaterar samfällt att det inte är fruktbart att applicera modeller för vuxna på ungdomar med missbruksproblem, det krävs specifikt utvecklade och anpassade metoder för att reducera missbruk och andra relaterade problem hos ungdomar. Det finns i dag vetenskapligt stöd för ett antal instrument för utredning och bedömning samt psykosociala behandlingar för ungdomar med missbruk/beroende.

Definition och förekomst av missbruk och substansberoende bland ungdomar

Missbruk och substansberoende bland ungdomar definieras på samma sätt som missbruk bland vuxna och utgår från DSM-IV och ICD-10. I den kliniska vardagen brukar dock all användning av narkotika hos ungdomar definieras som missbruk oavsett hur många kriterier som är uppfyllda.

Beroendediagnos sätts mer strikt efter gällande kriterier och blir då förhållandevis ovanliga. I de fall de förekommer dominerar cannabisberoende (F12.2) tydligt med alkoholberoende på andra plats (F10.2), och övriga droger långt efter, där möjligen bensodiazepiner är något mer frekvent (F13.2).

Stockholms stad genomför årligen en undersökning av skolelever i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 kring deras alkohol-, narkotika-, tobaks-, sniffnings- och spelvanor (1). I 2012 års undersökning deltog samtliga 14 stadsdelsnämnder i Stockholm och dessutom 17 av länets 25 kranskommuner, sammanlagt 12 428 elever från årskurs 9 och 10 410 elever från gymnasiets årskurs 2.

Av andelen elever som provat narkotika i årskurs 9 uppgav 10 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna i länet att de gjort detta. I kranskommunerna är pojkdominansen tydlig vid de högsta siffrorna, upp mot 15 procent. I Stockholms stad är det flickorna som står för den högsta siffran, i en stadsdel 20 procent. I gymnasiegruppen uppgav 27 procent av pojkarna och 19 procent av flickorna i länet att de provat narkotika. Högsta siffrorna i kranskommunerna dominerades av pojkarna, upp mot 40 procent. Även i staden dominerade pojkarna, här kan man se lite av en innerstadsdominans med två stadsdelar över 40 procent, högst 44 procent.

I jämförelse med 2010 års undersökning har bruket av narkotika sjunkit något i både årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2, det är dock fortfarande mycket höga nivåer i förhållande till slutet av 1980 talet då missbruket av narkotika var som lägst bland ungdomarna i länet. Man kan också se en fortsatt tydlig bild av hur de inre och yttre förorterna skiljer sig i narkotikaanvändning med innerstaden. Läs mer på Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN).länk till annan webbplats

Publicerad: 2014/02/03 Senast uppdaterad: 2018/10/01