Beroende av opiater - Symtom o kriterier

Allmänt

Opioider: Ett samlingsnamn som indelas i tre grupper som opiater, semi syntetiska och helsyntetiska opioider.

Opiater och opioider binder sig till opiatreceptorerna i hjärnan och i andra organ. Exempel på opiater är morfin, heroin och kodein. Opioider är preparater med en annan molekylstruktur men med effekt på opiatreceptorn, exempelvis oxycontin, tramadol, ketobemidon. Morfin används i stor utsträckning inom sjukvården som smärtstillande medel. De preparat som har snabb anslagstid och kort halveringstid, till exempel heroin, ger en snabb ruseffekt och ett stresspåslag för kroppen bland annat genom påverkan av HPA-axeln. Alla preparat ur gruppen opiater och opioider kan missbrukas och ge upphov till beroende.

Exempel på långverkande preparat är metadon och buprenorfin. I tillräcklig dos blockerar dessa effekter av andra opiater och därigenom minskar sug och abstinens. Preparaten används därför framgångsrikt vid behandling av opioidbruksyndrom.

Opioidbruksyndrom

Skadligt bruk och beroende är två begrepp som används i praktiken för att beskriva sjukdomsbilden och allvarlighetsgraden vid användning av beroendeframkallande substanser. Skadligt bruk definieras främst av sociala kriterier medan beroende är ett allvarligare tillstånd där även toleransutveckling och abstinenssymtom ingår i sjukdomsbilden.

Om en person missbrukar opioider kan en beroendeutveckling ske. Personen följer då det man brukar kalla för en ”missbrukskarriär” som innefattar fyra olika faser:

  1. Experimentell fas - testar drogen
  2. Rekreationsfas - tar drogen vid upprepade tillfällen till exempel när man festar
  3. Adaptionsfas - regelbunden användning av drogen
  4. Kompulsiv fas - kännetecknas av injektionsmissbruk eller så gott som daglig användning av drogen

Symtom

Kliniska markörer vid påverkan av opioider:

Kroppsliga symtom

  • Sammandragna små pupiller (knappnålsstora)
  • Stirrande blick
  • Hängande ögonlock
  • Sluddrande tal och långsam motorik
  • Svårigheter att stå på benen (kraftig ihopsjunkenhet)
  • Illamående och kräkningar
  • Långsam puls och sänkt blodtryck
  • Andningsdepression – kan leda till andningsförlamning som är livshotande

Psykiska symtom

  • Eufori med kraftigt lyckorus och välbefinnande
  • Bedövning - nedsatt smärtkänslighet
  • Känsla av inkapsling och oberörbarhet
  • Försämrad tids- och avståndsbedömning
  • Likgiltighet eller sömnighet - vid kraftig påverkan medvetslöshet
  • Kontaktsvårigheter

Opioidbruksyndrom medför allvarliga livsstilsproblem med ökad risk för dödlighet, smittspridning, hemlöshet, kriminalitet, somatiska och psykiatriska komplikationer.

Skadligt bruk och beroende av opioider förekommer även hos patienter med värk- och smärtproblematik. Se vårdprogrammet läkemedelsberoende.

För diagnostik inom hälso- och sjukvården används ICD-10. Tidigare DSM-IV (som delade upp och definierade opiatmissbruk och opiatberoende) men nyligen DSM-V (använder ett sammanfattande begrepp, opioidbruksyndrom) är dominerande inom professionen.

Beroende enligt ICD-10 (kod F 11.2)

  1. Stark längtan efter opiater
  2. Svårighet att kontrollera intaget
  3. Fortsatt användning trots skadliga effekter
  4. Prioritering av opiatanvändning högre än andra aktiviteter och förpliktelser
  5. Ökad tolerans
  6. Abstinensbesvär

Likheter och olikheter mellan DSM-IV och DSM-V sammanfattningsvis:

  • Den största skillnaden: DSM-IV delar upp missbruk och beroende
  • Följande kriterium inkluderas inte i DSM-V, men finns som missbrukskriterium i DSM-IV: Upprepade substansrelaterade problem med rättvisan (ex bli arresterad gånger fler för störande beteende under påverkan)
  • Craving inkluderas som nytt begrepp i DSM V
  • Substansbruket graderas som mild, måttlig och svår i DSM V

(För detaljer, symtombilden, var god läs DSM IV och DSM V)

Opioidabstinens DSM-V / ICD-10 (kod F 11.3)

I DSM-V anges vilka specifika symtom som intoxikation respektive abstinens ger för olika substanser. När en person har upphört med eller minskat ett långvarigt och intensivt bruk av opioider behöver minst 3 av följande symtom ha utvecklats inom loppet av några minuter till högst några få dygn:

  1. Dysforisk sinnesstämning
  2. Illamående eller kräkningar
  3. Muskelvärk
  4. Ökat tårflöde eller rinnande näsa
  5. Vidgade pupiller, gåshud eller svettning
  6. Diarré
  7. Gäspningar
  8. Feber
  9. Sömnsvårigheter

Opioidintoxikation DSM-V (ICD-10 kod F 11.00)

A. Personen har nyligen intagit någon opioid

B. Kliniskt signifikanta och problematiska psykologiska förändringar eller beteendeförändringar (t ex initial eufori som följs av apati, dysfori, psykomotorisk agitation eller hämning, försämrat omdöme) som utvecklas under eller kort efter opioidintaget

C. Små pupiller (eller vidgade pupiller på grund av anoxi vid en kraftig överdos) och minst ett av följande tecken har utvecklats under eller kort efter opioidintaget:

  1. Dåsighet eller koma
  2. Sluddrigt tal
  3. Minnesstörning eller försämrad uppmärksamhet

D. Tecken eller symtomen kan inte tillskrivas något annat medicinskt tillstånd och förklaras inte bättre med någon annan form av psykisk ohälsa, inkluderat intoxikation med någon annan substans

Publicerad: 2014/02/02 Senast uppdaterad: 2018/10/01