Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande
Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande

Beroende av opiater - Epidemiologi

Folkhälsomyndigheten (2015) hänvisar till en bedömning gjord av Socialstyrelsen och denna visar att det finns cirka 8000 personer i Sverige som injicerar droger. Av dessa 8000 finns ungefär 57 procent i de tre storstadslänen. Bland de personer som injicerar droger är det framförallt två grupper av preparat som dominerar: centralstimulantia och opioider.

Inom den specialiserade beroendevården i Riket hade 2101 personer opioiddiagnos (F11) som huvuddiagnos i sluten vård 2016, antalet i öppen vård var 6937. I Stockholms län hade 557 personer opiatdiagnos (F11) som huvuddiagnos i sluten vård 2016. För öppen vård var det 2500 personer (66% män och 34% kvinnor). Antalet patienter både inom sluten och öppenvård visar en ökning jämfört med tidigare år.

Dödligheten hos opiatberoende är kraftigt förhöjd i förhållande till normalbefolkningen, risken är mellan 20- 60 gånger högre. Under 2016 dog 910 personer till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Av dessa var drygt 300 kvinnor och drygt 600 män. Ungefär en fjärdedel av fallen rörde självmord och i en lika stor andel var avsikten oklar medan hälften av dödsfallen rörde olycksfallsförgiftningar (”överdoser”).

Opiatberoende för med sig livsstilsrelaterade problem som dålig nutrition, bristande hygien, dålig tandstatus, hemlöshet, våldsrelaterade problem, olycksfall, kriminalitet och ekonomisk utslagning.

Infektionssjukdomar

Injektionsmissbruk ökar risken för somatiska tillstånd som infektionssjukdomar, endokardit och sepsis:

  • Prevalensen för hiv-smitta bland injektionsmissbrukare är cirka 5 - 7 procent.
  • Cirka 80 procent av injektionsmissbrukare som har kontakt med beroendevården eller som sitter häktade har exponerats för hepatit C.
  • I Sverige rapporteras 50-100 nya fall av hepatit B årligen bland de personer som injicerar narkotika.
  • Kronisk hepatit B och hepatit C kan leda till levercirros och levercancer.

Utredningens mål är ett kunskapsbaserad missbruks/beroendevård som utgår från enskildes behov. Tyngdpunkterna är de följande:

- Förbättra tillgängligheten

- Tydliggöra ansvarsfördelningen mellan landsting och kommun

- Belysa samverkans utvecklingsmöjligheter

- Föreslå förändringar

- Föreslå insatsspridning över hela landet

- Utveckla samspelet mellan insatser med respektive utan samtycke i en sammanhållen vård- och stödprocess

- Analysera och följa upp insatsernas effekter/effektivitet

Läs mer på www.regeringen.selänk till annan webbplats.

Missbruksutredningen

Utredningens mål är ett kunskapsbaserat missbruks-/beroendevård som utgår från den enskildes behov. Tyngdpunkterna är följande:

  • Förbättra tillgängligheten
  • Tydliggöra ansvarsfördelningen mellan landsting och kommun
  • Belysa samverkans utvecklingsmöjligheter
  • Föreslå förändringar
  • Föreslå insatsspridning över hela landet
  • Utveckla samspelet mellan insatser med respektive utan samtycke i en sammanhållen vård- och stödprocess
  • Analysera och följa upp insatsernas effekter/effektivitet

Läs mer på www.regeringen.selänk till annan webbplats.

Publicerad: 2014/02/02 Senast uppdaterad: 2018/10/01