Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande
Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande

Beroende av cannabis - Behandling o insatser

Vård- och behandlingsplanering

En skriftlig individuell plan ska alltid upprättas och när andra vårdgivare är aktuella görs en gemensam samordnad individuell plan förankrad hos samtliga aktörer (SIP). Det är viktigt att ta ett helhetsgrepp om patientens livssituation och identifiera de problemområden som har betydelse för behandlingsutfallet.
I varje plan ska uppföljning planeras och även krisplaner upprättas för exempelvis återfall eller behandlingssammanbrott.

Den individuella planen måste utformas och fortlöpande anpassas efter patientens aktuella motivationsnivå. Det är vanligt att patientens motivation minskar efter en tids behandling. Patientens motivation till behandling undersöks kontinuerligt

  • Hur ser motivationen ut? Vilka förändringar är patienten beredd att genomföra?
  • Har patienten tidigare försökt bli drogfri och hur kan dessa erfarenheter påverka nuvarande situation?
  • Vidare skall man utreda hur och på vilket sätt patienten upplever att professionellt stöd kan hjälpa till att uppnå och vidmakthålla drogfrihet

Den individuella planen bör också innehålla en beskrivning av det planerade omvårdnadsarbetet, exempelvis hur man bygger upp och vidmakthåller allians med patienten.

Observera att många av patienterna kommer att behöva samtida insatser och behandling för sina psykiatriska besvär, både medicinska och psykosociala. Se till att bygga in detta i den individuella planen.

Följande behandlingar har vetenskapligt stöd

Kognitiv beteendeterapi – återfallsprevention

Kognitiv beteendeterapi hjälper patienten att upptäcka, hantera och undvika situationer där sannolikheten är störst att använda cannabis. Behandlingen ges oftast individuellt men gruppbehandling kan förekomma. Den vanligaste KBT-behandlingen är olika former av återfallsprevention. KBT-behandling är ofta relativt kort från några enstaka sessioner upp till 20 träffar.

Motiverande samtal

Motiverande samtal (MI) – fokuserar på att hjälpa patienten att öka sin motivation och handlingsbenägenhet att förändra sitt droganvändande. MI används både som enskild behandling, oftare vid lättare missbrukstillstånd, och som förberedelse till annan behandling. Behandlingen är kortvarig, ofta 2-6 gånger.

CRA, CM och ACT

Sociala förstärkningsprogram syftar till att med hjälp av positiv förstärkning skapa förändring av patientens droganvändning. Interventionen bygger på KBT-metodik och tillämpas på patientens livssituation i lokalsamhället. Arbetet går ut på att systematiskt stärka de faktorer som kan hjälpa patienten att leva ett drogfritt liv. Interventionen kan ges som ensam intervention men ges oftast som tillägg till annan behandling och interventioner. Det finns flera metoder med liknande upplägg med vetenskapligt stöd och som förekommer i olika utsträckning i Stockholmsområdet. Dessa är: Community Reinforcement Approach (CRA), Contingency Management (CM) och Assertive Community Treatment (ACT).

Särskilda behandlingsalternativ för ungdomar

Samma typ av behandlingsprogram har i allt väsentligt visat sig effektiva för ungdomars cannabismissbruk/beroende.

För ungdomar finns även särskilda familjebaserade behandlingar som bland annat inriktar sig på ungdomens missbruk. Denna form av behandling ges till familjer med tonåringar som har beteendeproblem av utagerande slag, bland annat missbruk. Dessa behandlingar ges antingen som öppenvård eller hemma hos familjen.

Program med mest forskningsstöd är

  • Multidimentional Family Treatment (MDFT)
  • Functional Family Therapy (FFT)
  • Brief Strategic Family Treatment (BSFT)
  • Multisystemic Therapy (MST)

Dessa behandlingar är oftast tillgängliga genom socialtjänsten och i Stockholmsområdet finns BSFT och MST hos socialtjänsten och FFT inom barn- och ungdomspsykiatrin. Beskrivning av behandlingsmetoderna finns att läsa i programmet Missbruk bland ungdomar.

HAP

Haschavvänjningsprogrammet (HAP) är ett svenskt KBT-baserat behandlingsprogram för cannabismissbrukare/beroende. Programmet är inte utvärderat avseende effektivitet men bygger på kända fungerande behandlingsprinciper. HAP finns framför allt spritt inom socialtjänstens missbruksvård och är under utbyggnad i Stockholmsområdet. HAP är relativt kort och ges individuellt under cirka 6 veckor. Se droginfo.comlänk till annan webbplats för mer information.

NA

Många patienter blir hjälpta av att delta i NA-möten. Narcotics Anonymous (NA) är inspirerad av 12-stegsmodellen men innehåller ingen direkt behandling utan bygger på organiserat kamratstöd för att sluta använda droger och vidmakthåll drogfrihet. NA har verksamhet i Stockholmsområdet.

Läkemedelsbehandling

Någon substitutions- eller antagonistbehandling finns inte. Farmakologisk behandling är därför inriktad mot de psykiska symtom patienten har. Med tanke på att patienterna redan har ett utvecklat missbruk/beroende bör stor restriktivitet gälla för beroendeframkallande psykofarmaka.

Övervakad urinscreening

Kan vara ett verktyg genom bedömnings- och behandlingsfas för att hjälpa patienten till avhållsamhet och kunna bevisa för sig själv och andra att han/hon klarar av att avstå från cannabis.

Cannabispsykos

Medicinering vid psykotiska symtom med psykomotorisk agitation då samtidig sömnbrist vanligen föreligger:

  • Injektion eller oral lösning haloperidol eller olanzapin 5-10 mg samt bensodiazepiner( tablett diazepam eller oxascand 20 mg- 30 mg) ges
  • Vid svår ångest med agitation kan tablett haloperidol eller diazepam 10-20 mg ges. Kan behöva upprepas
  • Kvarstående psykotiska symtom behandlas med låg dos haloperidol 0,5-1 mg 1 tablett 1-2 ggr per dygn

Abstinens

Klinisk erfarenhet visar att då patienter slutar använda cannabis efter lång tids daglig användning (månader till år) förekommer initialt ofta somatiska symtom som:

  • svettningar (framförallt nattetid)
  • snuva
  • muskelvärk
  • huvudvärk
  • magbesvär

Vanligt är också psykiska besvär:

  • mardrömmar
  • sömnsvårigheter
  • ökad ångestbenägenhet
  • depressiva symtom

Förlopp: Efter 6-10 veckor har abstinenssymtomen vanligen klingat av men ofta kvarstår dysfori. Det är av vikt att vara uppmärksam på och vid behov behandla depression, dysfori, ångest och sömnstörning för att minska risk för återfall. Det är också viktigt att uppmärksamma kvarstående kognitiva störningar och om möjligt erbjuda kognitiv träning.

Cannabisabstinens behandlas vanligen i öppen vård. Analys av cannabis i urin bör göras regelbundet, varje eller varannan vecka under behandlingstiden. Provet verifieras och THC/kreatinin-kvot beräknas för att se att koncentrationen sjunker. Man kan förvänta sig att THC-koncentrationen är nära nollgränsen vid normalt urinkreatinin efter 8 veckors drogfrihet i flertalet fall.

Ordinationsförslag

  • Sömnstörning behandlas med tablett Propavan 25 mg 2 tn i 2-3 veckor
  • Ångest behandlas med tablett Atarax 25 mg 1-2 vb 3 ggr dagligen i 2-3 veckor
  • Dysfori och depression kan behandlas med SSRI alternativt Mirtazapin

Barn som närstående till patienter inom beroendevården
- Minderåriga barn i en familj där substansrelaterade problem förekommer behöver uppmärksammas om det finns en misstanke eller kännedom om att barnet far illa eller riskerar att fara illa. En anmälan ska då göras till socialnämnden/socialtjänsten enligt Socialtjänstlagen 14 kap. 1§ (SoLlänk till annan webbplats).
- Hälso- och sjukvården har skyldighet att beakta patienters närstående inklusive minderåriga barns behov av information, råd eller stöd avseende patientens sjukdom (HSLlänk till annan webbplats; PSLlänk till annan webbplats).
- Med minderåriga avses barn under 18 år.
- Med barn som närstående avses patienters biologiska barn, oavsett om patienten lever tillsammans med barnet eller inte. I gruppen minderåriga närstående ingår också minderåriga barn till en person som patienten varaktigt sammanbor med, liksom minderåriga syskon till en patient som fortfarande bor kvar i föräldrahemmet.

Anmälan om misstanke att ett barn far illa (enligt SoL 14 kap 1§)
Vid behandlarens oro för barnet eller misstanke om problem ska socialtjänsten alltid genast informeras.

Man är skyldig att anmäla även under en pågående utredning om man får kännedom om eller misstänker att förhållandena för barnet förändras.

Syfte

  • Att fullgöra 14 kap. 1§ SOL.
  • Erbjuda möjlighet till tidiga insatser i syfte att motverka en negativ utveckling för barnet
  • Skydda minderåriga barn och ge dem möjlighet till det stöd de behöver
  • Det är alltid den som känner till omständigheterna som har ett personligt ansvar för att en anmälan görs
  • Den som underlåter att anmäla kan dömas för tjänstefel
  • Anmälan bör göras skriftligt till socialtjänsten men kan i en akut situation göras muntligt som sedan följs upp skriftligt
  • Anmälan ska även dokumenteras i Take Care under beslutad rubrik
  • Dokumentera även som en journalanteckning
  • Dokumentera även i Take Care om anmälan görs av samlokaliserad socialtjänst

Hur gör man?

  • Anmälan bör ske skriftligt. Blankett för skriftlig anmälan finns i Take Care. Fyll i blanketten så fullständigt som du kan utifrån vikten av att uppmärksamma förekomst av minderåriga närstående
  • Det är alltid den som känner till omständigheterna som har ett personligt ansvar för att en anmälan görs
  • Den som underlåter att anmäla kan dömas för tjänstefel
  • Anmälan bör göras skriftligt till socialtjänsten men kan i en akut situation göras muntligt som sedan följs upp skriftligt
  • Anmälan ska även dokumenteras i Take Care under beslutad rubrik
  • Dokumentera även som en journalanteckning
  • Dokumentera även i Take Care om anmälan görs av samlokaliserad socialtjänst

Tecken på att barn kan fara illa

Beroende på barnets ålder, utvecklingsnivå och personlighet. kan vissa generella tecken uppmärksammas (Socialstyrelsen, 2013).

I allmänhet: Hög frånvaro från förskola/skola, tecken på att barn bevittnat eller upplevt våld, tecken på fysiskt våld exempelvis skador i mjukvävnader, skakvåld, misshandelsfrakturer, tecken på sexuella övergrepp så som fysiska synliga skador och brådmoget sexuellt intresse, bristande tandvård, bristande omsorgsförmåga hos föräldrar, exempelvis att föräldrarna avvisar, ignorerar, hotar eller kränker barnet

Spädbarn: Synliga fysiska skador, tillväxthämning, kontaktsvårigheter och passivitet

Förskolebarn: Synliga fysiska skador, tillväxthämning, utåtagerande eller passivitet, social omognad eller överdrivet ansvarstagande, dålig hygien, försenad språklig eller kognitiv utveckling, psykologiska reaktioner som ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter.

Skolbarn: Synliga fysiska skador, dålig hygien, inlärningssvårigheter, problem med kamratkontakter.

Äldre barn och tonåringar: Hög skolfrånvaro, hög frånvaro från familjen, självskadebeteende, suicidalt beteende, eget missbruk.

Öppen vård

Vuxna patienter med substansrelaterade problem som möts i öppen vård tillfrågas om de har minderåriga biologiska barn eller varaktigt sammanbor med annans minderåriga barn. Lokala rutiner bör finnas för tillvägagångssätt och metoder för att göra en bedömning samt om barnets situation behöver meddelas socialtjänsten.

Heldygnsvård

Om närstående minderåriga barn finns i hemmet när en patient vårdas inom heldygnsvård ska socialtjänsten alltid genast informeras.

Utredning

  • Undersök om patienten har egna biologiska barn eller varaktigt sammanlever med annans minderåriga barn. Frågan bör ställas återkommande under en längre vårdkontakt då levnadsförhållanden kan komma att ändras
  • Dokumentera barn(en) och dess födelseår i journalen
  • Att ta upp frågan om barn kan upplevas som svårt för såväl hälso- och sjukvårdspersonal som för patienten. Därför är det viktigt att frågan ställs med omsorg om såväl barnet som patienten
  • Att använda en checklista kan vara till god hjälp vid kartläggning av barn och dess situation (HSN 2012länk till annan webbplats)
  • Att vara en tillräckligt god förälder och att inte skapa obehag eller att skada sitt barn är ofta en stark motivation till förändring. Läs även härlänk till annan webbplats.

I behandlingskontakten

Samtal om föräldraskap bör ske i inledningen av en behandlingskontakt och kontinuerligt vid behov. Att ta upp frågor om föräldraskap kan även ge information om barns situation och upplevelser i familjen och barnens eventuella behov av stöd och skydd från samhället. Såväl frågor av praktisk natur så som ekonomi, måltider, läggning som psykologiska problem till exempel skuldkänslor, oro är viktiga att ta upp i kontakten.

KVÅ-koder

  • DU055 - Samtal med vuxen patient om minderårigs behov och möjlighet till stöd
  • DU056 - Samtal med vuxen patient och berörd minderårig om barnets situation och behov
  • GD001 - Anmälan till socialtjänsten görs med ”Anmälan enligt lag”

Behandling/insatser för minderåriga barn till patienter med substansrelaterade problem

Behandling ska inte ges på samma enhet som där den vuxne vårdas. Vid behov av utredning eller behandling ska familjen hänvisas till hälso- och sjukvården för barn och unga eller till socialtjänsten eller idéburna organisationer.

Exempelvis Al-Anonlänk till annan webbplats

Ersta vändpunktenlänk till annan webbplats

Frälsningsarménlänk till annan webbplats

Maskrosbarnlänk till annan webbplats

Stiftelsen Trygga Barnenlänk till annan webbplats

Stadsmissionenlänk till annan webbplats

Läs mer om Barn som närstående till patienter inom beroendevården

Publicerad: 2014/02/02 Senast uppdaterad: 2018/10/01