Ätstörningar - Utredning

Basutredning

Inom vuxenpsykiatrin ska alltid en så kallad basutredning genomföras för varje ny patient. Inom barnpsykiatrin finns ingen motsvarande gemensam standardiserad utredning. Inom den specialiserade ätstörningsvården används en modifierad basutredning med tillägg av kvalitetsregistret Riksät pluslänk till annan webbplats några ytterligare skattningsinstrument (SCID-1 för vuxna och MINI Kid för barn, AUDITlänk till annan webbplats och DUDITlänk till annan webbplats för personer över 16 år, MADRS, PSWQ-C samt BOCSlänk till annan webbplats för barn och Y-BOCS för vuxna - länkar).

Diagnos ställs utifrån klinisk bild. Noggrann anamnes ska alltid kompletteras med somatisk undersökning. Laboratorieprover kan ibland påvisa undernäring, men utgör sällan ett diagnostiskt stöd.

Anamnestagande

Vid misstanke om ätstörning bör man, förutom sedvanlig anamnes, fokusera på fenomen som är typiska för personer med ätstörningar, så som rädsla att gå upp i vikt (så kallad viktfobi), uteslutande av vissa näringsämnen, kräkningar, laxering och överdrivet motionerande. Det är viktigt att ta en noggrann matanamnes och skapa sig en klar bild av hur mycket eller lite patienten egentligen äter under en dag, då patienterna själva ofta tenderar att förminska och negligera sina besvär. Man måste också specifikt efterfråga kompensatoriska beteende så som kräkningar och laxantiabruk, då många patienter upplever att detta är genanta symtom som man ogärna berättar om spontant.

Klinisk undersökning

Eftersom patienterna tenderar att dölja sin magerhet med många lager kläder bör patienten undersökas i underkläder, men man måste samtidigt vara medveten om att det är svårt att fullt ut avgöra på en patients yttre hur låg BMI-nivån är. Notera särskilt tecken till:

  • Förlust av underhudsfett
  • Reduktion av muskelmassa
  • Allmän svaghet som följd av den minskade muskelmassan
  • Torr och sprucken hud
  • Kalla händer och fötter, perifer cyanos
  • Eventuella skavsår på ryggen efter gymnastik och ihärdiga sit-ups
  • Eventuella sår på ovansidan av händerna efter framkallande av kräkningar
  • Svullna spottkörtlar till följd av upprepade kräkningar
  • Perifera ödem som kan uppstå till följd av omställningar i salt- och vätskebalans när patienten börjar äta igen, men också vara tecken på begynnande cirkulationssvikt

Hjärtauskultation
Centralt i den somatiska undersökningen är kontroll av blodtryck och puls, som ofta är låga hos avmagrade patienter. Vid långdragen svält minskar muskulaturen i vänsterkammaren och patienten får en alltmer nedsatt kardiovaskulär funktion. När patienten börjar äta igen stiger och normaliseras mätvärdena. En snabbt stigande puls, eventuellt i kombination med sjunkande blodtryck, kan dock vara tecken på hjärtsvikt. Lyssna efter rubbningar i hjärtrytmen, nytillkomna blåsljud och tecken på pneumoni, vilket utgör allvarliga komplikationer vid grav anorexi.

Bukpalpation
Många patienter med anorexi har mag­ och tarmsymtom så som magsmärtor, uppblåsthet och förstoppning. Fekalom eller diarréer kan också förekomma. Buken ska palperas på sedvanligt vis för att utesluta andra gastrointestinala tillstånd.

BMI
Normalvärdena för BMI förändras med ålder och biologisk mognad, se tabellen.

 

Ålder

Normalt BMI-intervall

10

15-19

11

15,5-19,5

12

16-20

13

16,5-21

14

17-22

15

17,5-22,5

16

18-23

Vuxna

18,5-25

Provtagning

Förslag på blodprover vid nybesök

  • Blodstatus
  • Natrium, kalium, calcium och fosfat
  • Albumin
  • ASAT och ALAT
  • Kreatinin
  • Amylas (vid kräkningar eller misstanke om kräkningar)
  • TSH, T3 och T4
  • Blodsocker
  • Järn och ferritin

Vanliga laboratoriefynd vid anorexia nervosa

  • Anemi
  • Leukopeni
  • Trombocytopeni
  • Granulocytopeni
  • Elektrolytrubbningar
  • Förhöjda kreatininvärden
  • Hypoglykemi
  • Järnbrist
  • Tyreoideapåverkan med sänkta T3- och T4-värden och inte sällan kompensatoriskt lätt stegrat TSH
  • Leverpåverkan (förhöjda värden av ASAT och ALAT)

EKG
EKG bör tas i samband med nybesök, särskilt vid misstanke om hjärtpåverkan och elektrolytrubbningar. Förekommande EKG-fynd är t ex ST­sänkningar, avflackad T­våg och förlängt QT­intervall.

Publicerad: 2011/10/21 Senast uppdaterad: 2017/04/21