Ätstörningar - Symtom och kriterier

Insjuknande och förlopp

Ätstörningar utgör komplexa sjukdomsfenomen med stora individuella skillnader där biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer samverkar med predisponerande, utlösande och vidmakthållande faktorer. Predisponerande faktorer kan vara genetisk sårbarhet, personlighetsdrag präglade av osäkerhet, ängslan och perfektionism samt familjekulturella faktorer. Dessa kan vid olika tidpunkter samspela med utlösande faktorer, så som traumatiska livshändelser, separationer i familjen eller mobbning, och framkalla debut av ätstörning.

Missnöje med kropp och vikt kan leda till bantning och på så vis fungera både som en utlösande och en vidmakthållande faktor när ätstörningen väl är ett faktum. Även oavsiktlig viktnedgång till följd av annan sjukdom eller dylikt kan medföra positiv feedback från omgivningen, vilket i sin tur kan trigga igång en ätstörning.

Tidiga tecken på en ätstörning kan vara

  • Lägger plötsligt stor vikt vid att äta ”nyttigt”
  • Utesluter fett och kolhydrater i maten
  • Slutar äta godis
  • Hoppar över måltider med motiveringen ”är mätt” eller ”har redan ätit”
  • Låser regelmässigt in sig i badrummet efter måltid
  • Vill plötsligt övergå till vegetarisk kost
  • Motionerar mer och oftare
  • Spenderar mycket tid på bloggar om kost och träning
  • Symtom på trötthet, huvudvärk, förstoppning, frusenhet osv
  • Viktnedgång eller utebliven förväntad viktuppgång

Tecken på ätstörning hos barn och ungdomar kan vara utebliven viktuppgång, allmän försening i utveckling och längdtillväxt samt menstruationsbortfall hos flickor. Restriktivt ätande leder till generell avmagring med litet/inget underhudsfett och så småningom också reducerad muskelmassa. Övriga tecken kan vara nedsatt hudtemperatur, perifer cyanos och torr och sprucken hud. Mycket gravt avmagrade patienter kan ha fin luden behåring, så kallad lanugobehåring i ansikte, nacke och på ryggen.

Diagnostiska kriterier enligt ICD-10

Anorexia nervosa F 50.0
En störning som karakteriseras av avsiktlig viktnedgång, framkallad och vidmakthållen av patienten själv. Störningen uppträder oftast hos tonårsflickor och yngre vuxna kvinnor men även tonårspojkar och yngre vuxna män kan drabbas, liksom barn strax före puberteten och kvinnor fram till menopaus. Störningen är kopplad till en specifik psykopatologi, där förändrad kroppsuppfattning dominerar. Rädslan för fetma och övervikt blir en övervärdig idé och patienten strävar efter en låg kroppsvikt. Undernäring av varierande svårighetsgrad förekommer ofta, med sekundära endokrina och metaboliska rubbningar samt störda kroppsfunktioner.

Symtomen innefattar

  • Inskränkt diet
  • Excessiv fysisk aktivitet
  • Självframkallade kräkningar
  • Användning av avmagringsmedel, laxermedel och diuretika

Bulimia nervosa F 50.2
Syndromet karakteriseras av återkommande hetsätningsepisoder samt överdriven upptagenhet med viktkontroll som leder till ett mönster av hetsätning som följs av kräkning eller bruk av laxantia. Denna störning delar många psykologiska faktorer med anorexia nervosa, bl a en överdriven oro för kroppens utseende och vikt. Upprepade kräkningar medför ofta elektrolytrubbningar och fysiska komplikationer. Det finns ofta, dock ej alltid, en anamnes på någon episod med anorexia nervosa månader eller år tidigare.

Ätstörning UNS F 50.9
Inga uppgifter i ICD-10, för beskrivning av kriterierna, se DSM-5. (1)

ICD-10länk till annan webbplats finns att ladda ner på Socialstyrelsens webbplats.

Diagnostiska kriterier enligt DSM-5
Kriterierna under nedan följande diagnoser är kortfattade utdrag från DSM-5 och återger inte kriterierna i sin helhet. För detaljerat innehåll samt diagnossättning enligt DSM-5 hänvisar redaktionen till DSM-5. (1)

Anorexia nervosa
Ett minskat näringsintag i förhållande till behoven
En intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock
En en störd kroppsupplevelse vad gäller vikt eller kroppsform
I DSM-5 specificeras också huruvida det rör sig om en subtyp med enbart självsvält eller en subtyp med hetsätning och självrensning (kräkningar, laxantiabruk, diuretikabruk osv.) som en del av den kliniska bilden, samt svårighetsgrad utifrån BMI-nivå. (1)


Bulimia nervosa
Återkommande episoder av hetsätning
Återkommande olämpligt kompensatoriskt beteende för att motverka viktuppgång
Självkänslan är överdrivet påverkad av kroppsform och vikt
I DSM-5 specificeras också huruvida det rör sig om en subtyp med kompensatoriskt beteende i form av självrensning (dvs. kräkningar, laxantiabruk eller diuretikabruk) eller en subtyp med kompensatoriskt beteende utan självrensning (dvs. fasta eller motion), samt svårighetsgrad utifrån symtomfrekvens. (1)


Hetsätningsstörning
Återkommande episoder av hetsätning, av samma slag som vid bulimia nervosa
Hetsätningsepisoderna kännetecknas bland annat av obehaglig mättnad, äckelkänslor, skam.
I DSM-5 specificeras också svårighetsgrad utifrån symtomfrekvens. (1)


Andra specificerade ätstörningar
Denna kategori används vid ätstörningar som inte fullt ut uppfyller kriterierna för någon av de tre ovanstående grunddiagnoserna. (1)

Text

Publicerad: 2011/10/21 Senast uppdaterad: 2017/04/21