Ätstörningar - Riskfaktorer

Orsakerna bakom ätstörningar är mångfasetterade och det finns inte evidens för några entydiga orsakssamband. Personer med ätstörningar uppvisar stora individuella skillnader men vissa drag återkommer, så som upprepad bantning med stora viktfluktuationer, negativ självbild, överdriven noggrannhet, höga ambitioner och perfektionism. Andra personlighetsdrag som har satts i samband med ätstörning är tvångsmässighet och svårigheter att tolerera och hantera negativa affekter såsom ilska och frustration.

Ytterligare faktorer som kan hänga samman med utvecklingen av en ätstörning:

Biologiska faktorer
Genetiska faktorer har betydelse för uppkomsten av ätstörningar, även om det i dagsläget i likhet med många andra psykiatriska tillstånd inte är känt exakt hur det genetiska inslaget påverkar sjukdomsrisken (5). Att ätstörningar ofta debuterar under de tidiga tonåren kan delvis hänga samman med sedvanliga pubertetsförändringar med ökad fettinlagring osv, som kan medföra obehagskänslor inför den ”nya” kroppen. Övervikt eller snabb viktuppgång hos barn är också en riskfaktor för senare utveckling av ätstörning.

Sociokulturella faktorer
De kroppsideal som förmedlas via media, reklam etc. har sedan 1960-talet och framåt blivit allt slankare, vilket kan bidra till en känsla av otillräcklighet och önskan om viktnedgång. En svensk undersökning visar att hälften av alla flickor på högstadiet anser att de är för tjocka och 18 procent av dem har försökt att gå ner i vikt (6). Möjligen har en viss förändring skett de senaste åren så att ett ”atletiskt” utseende nu idealiseras i högre grad än ett magert utseende, men det rör sig alltjämt om ett slankt och svåruppnått ideal där ett minimum av kroppsfett eftersträvas (7).

Stress och trauma
Liksom för många andra psykiatriska tillstånd innebär negativa livserfarenheter, så som stress eller fysiska/psykologiska övergrepp, en ökad risk för ätstörningar (8).

Gruppfaktorer
Risken att drabbas av en ätstörning förefaller vara ökad inom idrotter där både kropp och prestation framhävs, så som konståkning, gymnastik och dans. Inom idrotter så som löpning, cykling, klättring och orientering, där en lätt kropp ger fördelar gentemot andra tävlande, kan det finnas en ökad risk för ett okontrollerat bantande.

Familjefaktorer
Familjemönster och -vanor förändras i takt med tiden, vilket t ex har medfört att man på många håll alltmer sällan äter middag tillsammans i familjen och att snabbmat blivit vanligare. Ett sådant individualiserat ätande behöver inte i sig innebära en ökad risk för ätstörningsbesvär, men kan göra det svårare att etablera sunda matvanor hos barn och ungdomar. I familjer där det förekommer alkoholmissbruk, depression eller övervikt är även ätstörningar vanligare.

Publicerad: 2011/10/21 Senast uppdaterad: 2017/04/21