Ätstörningar - Epidemiologi

Studier pekar på att incidensen av ätstörningar har ökat under de senaste 30-40 åren (4). Ungefär 0,5 till 1 procent av kvinnor i övre tonåren eller vuxenåldern uppfyller kriterierna för diagnosen anorexia nervosa. Ungefär 1 till 2 procent av kvinnor i övre tonåren och i vuxen ålder uppfyller kriterierna för diagnosen bulimia nervosa. Kategorin ”andra specificerade ätstörningar” är betydligt vanligare än både anorexia nervosa och bulimia nervosa, särskilt hos vuxna. Övervikt och fetma betraktas inte i sig som ätstörningar, men avgränsningen gentemot dessa diagnoser kan ibland vara oklar då ett stört ätbeteende naturligtvis kan utgöra en del av problematiken.

Utan att nödvändigtvis uppfylla kriterierna för en ätstörningsidagnos rapporterar 10 procent eller fler av kvinnor i övre tonåren eller vuxenåldern symtom på ätstörningar.

Uppskattningsvis finns det mer än 20 000 flickor och kvinnor i Stockholms län som lider av någon form av ätstörning. Av dessa torde cirka 1 000 till 2 000 ha diagnosen anorexia nervosa och 2 000 till 4 000 bulimia nervosa. Med tanke på att bara omkring 3 000 personer per år behandlas inom den specialiserade ätstörningsvården och drygt 1 000 inom BUP och inom vuxenpsykiatrin finns det ett stort mörkertal av patienter som aldrig uppmärksammas av vården.

Könsskillnader
Ätstörning är vanligare hos kvinnor än män: proportionerna brukar uppskattas till 10:1 i vuxen ålder för diagnoserna anorexia nervosa och bulimia nervosa, medan skillnaden tycks vara mindre för hetsätningsstörning (3). Sannolikt finns det ett mörkertal av män med ätstörningsproblematik, då det fortfarande finns en tendens att se ätstörningar som ”kvinnliga” sjukdomar vilket kan göra det svårt för män att ta dylika besvär på allvar och söka vård.

Publicerad: 2011/10/21 Senast uppdaterad: 2017/04/21