Alkoholberoende - Behandling o insatser

Behandlingen utgår från ett helhetsperspektiv och kan innefatta en kombination av psykosociala insatser och läkemedelsbehandling som ofta kräver ett samarbete mellan flera olika aktörer. Där flera aktörer finns kring patienten ska en samordnad individuell plan göras (SIP).

Behandlingsmålet bestäms alltid av patienten och bör innefatta att begränsa den skadliga alkoholkonsumtionen, både mängd och frekvens, samt förhindra akuta och långsiktiga komplikationer. Målet för behandlingen måste vara individuellt och bygga på patientens motivation.

Tabell 1. Behandlingens uppläggning påverkas av problemtyngd och förekomst av social instabilitet och/eller psykisk störning (+ lätt; ++ större; 0 inget )


Problemtyngd

Social instabilitet

Psykisk störning

Behandlingens uppläggning

+

0

0

Enkel intervention/ motiverande rådgivning

++

0

0

Öppen vård – lång, flera problem-områden

++

++

0

Sluten/halvöppen strukturerad behandling, lång + psykiatrisk bedömning och behandling

+

++

++

Sluten vård initialt, samtidig psykiatrisk behandling, lång

+

0

++

Psykiatrisk öppen vård, alkoholrådgivning

  • Motiverande samtal (MI): Ökar motivationen hos patienten att förändra sina alkoholvanor
  • Community Reinforcement Approach (CRA): Behandlingen baseras på Kognitiv beteendeterapi (KBT) och MI. För att stödja patienten i rehabiliteringsprocessen används positiva förstärkare inom patientens alla livsområden - det sociala, fritiden, familjen och arbetslivet.
  • 12-stegs program: Behandlingen bygger på AA:s steg och utgår från att beroendet är en sjukdom. Individen behöver därför inte lasta sig själv för sitt drickande men är ansvarig för sitt tillfrisknande.
  • Återfallsprevention: Behandlingen utgår från KBT och syftar till att öka patientens färdigheter att lära sig hantera risksituationer och sug.

Dessa metoder har evidensbaserad effekt men kräver specifik utbildning.

Akamprosatlänk till annan webbplats

  • Blockerar glutamatreceptorer i hjärnans belöningssystem. Minskar suget efter alkohol och kan därför öka antalet alkoholfria dagar och minska risken för återfall.
  • Dosering: T. Campral 333 mg, 2+ 2+2 (alternativt 3+0+3). Vid kroppsvikt < 60 kg T. Campral 2+1+1. Följs regelbundet upp med kreatinin i blod. Medlet kan kombineras med disulfiram eller naltrexon.
  • Kontraindikation: Nedsatt njurfunktion

Naltrexonlänk till annan webbplats

  • Blockerar opioidreceptor i hjärnans belöningssystem. Minskar de subjektiva positiva effekterna av alkohol, till exempel euforikänslan och gör det lättare att sluta dricka tidigt om man får ett återfall.
  • Dosering: T. Naltrexon Vitaflo 50 mg, 1x1. En halv tablett dagligen första veckan kan prövas för att minska initiala gastrointestinala biverkningar. Medlet kan kombineras med akamprosat eller disulfiram
  • Kontraindikationer: Opioidberoende, samtidig behandling med opioidagonister (t.ex. morfin, kodein), nedsatt njur- och leverfunktion

Disulfiramlänk till annan webbplats

  • Utlöser illamående och obehag vil alkoholkonsumtion. Effekten är bäst om läkemedlet ges under överinseende av vårdpersonal/närstående. Ökar antalet alkoholfria dagar och förlänger tiden till återfall.
  • Behandling med Antabus ska individualiseras. Startdos: 200-400 mg 2-3 gånger per vecka. Underhållsdos: 600-800 mg 2 gånger per vecka alternativt 100-200 mg dagligen.
  • Vissa patienter kan kräva högre doser eller ökad doseringsfrekvens för att nå alkoholfrihet. Dosen administreras på morgonen men om Antabus orsakar trötthet kan dosering till kvällen vara att föredra. Antabus kan i sällsynta fall orsaka akut leverskada.
  • Behandlingen följs upp med ASAT, ALAT t ex vecka 0, 3, 5, 8 och 12 och avbryts vid tydliga ökningar av serumtransaminaser, i synnerhet om värdena skulle överstiga 3 gånger den övre gränsen för normalvärdet. Därefter var 3:e till 6:e månad.
  • Koagulationsprov (PK/INR) tas också vid ovanstående intervall (enligt FASS). Patienten informeras om att söka vård vid ikterustecken.
  • OBS! Får ej ges vid alkoholpåverkan!
  • Depåmedicinering med inopererad disulfiramkapslar saknar effekt enligt vetenskapliga studier.
  • Kontraindikationer: Inkompenserade hjärtsjukdomar, manifesta psykoser, allvarlig organisk hjärnskada, tidigare leverpåverkan vid behandling med disulfiram, aktuell leversjukdom (kronisk hepatit B eller C utgör dock inte kontraindikation). Kontraindikationer mot läkemedelsbehandlingen vägs mot risken för fortsatt skadligt bruk av alkohol.

Nalmefenlänk till annan webbplats

  • Opioidantagonist. Reduktion av alkoholkonsumtion hos vuxna med alkoholberoende med hög risknivå utan fysisk abstinensnivå och som inte kräver omedelbar avgiftning.
  • Dosering: T. Selincro 18 mg, 1 tablett vid behov varje dag som patienten upplever risk att dricka alkohol. Tas 1-2 timmar före den förväntade tidpunkten för alkoholintag. Farmakokinetiska data efter oral administrering av nalmefen till patienter med svårt nedsatt leverfunktion finns inte tillgängliga varför leverfunktionsprover i sådana fall bör följas upp utöver sedvanliga alkoholmarkörer. Försiktighet iakttas vid förskrivning av nalmefen till patienter med lindrigt eller måttligt nedsatt lever- eller njurfunktion, till exempel genom mer frekvent monitorering.
  • Kontraindikationer: Opioidberoende, samtidig behandling med opioider, opioidabstinens, kraftigt nedsatt lever- och/eller njurfunktion,

Läkemedelsbehandling förstärks som regel av samtida psykosociala insatser.

  • Barn: Alla yrkesgrupper har enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen skyldighet att rapportera till de lokala socialkontoren om de misstänker att barn till missbrukare far illa. OBS! Dokumenteras i journalen! Läs mer på Socialstyrelsens webbplatslänk till annan webbplats.
  • Körkort: Legitimerad läkare är skyldig att anmäla enligt Körkortslagen (1998:488) 10 kap. 2§, Taxitrafiklag (2012:211) 3 kap 5§) om medicinsk olämplighet att inneha körkort, körkortstillstånd, traktorkort eller taxiförarlegitimation föreligger hos en körkortsinnehavare. Patienten ska underrättas innan anmälan görs. En anmälan behöver dock inte göras om läkaren kan anta att patienten kommer att följa läkarens tillsägelse att inte köra körkortspliktigt fordon, se körkortsportalen där blanketten ”Läkares anmälan” TSTRK1009länk till annan webbplats återfinns.
  • Vapen: Läkaren skall omedelbart anmäla enligt 6 kap 6§ vapenlagen (1996:67) till polismyndigheten om en patient bedöms av medicinska skäl olämplig att inneha skjutvapen. Patienten underrättas enligt SOFS 2008:21.
Publicerad: 2012/12/03 Senast uppdaterad: 2016/10/03